Annika

Slänger ut lite bilder igen, fast nu inte på hästar utan skriver lite om mig i stället.
Nickis som smeknamn kommer egentlig ifrån att pappa kallade mig för Nickis, Nickan eller Knorpan som liten...
När man sen kom ut i Internet värden & skulle ha ett smeknamn så blev det Nickis. Samma har jag valt att ha på min firma, Nickis Design.
Nu är Nickis Design bara ett hobby företag, alla kan ju göra hemsidor idag så jag blev överflödig.

Det här är jag & min morfar Axel Ejefeldt när jag var ca 1 år gammal. 

Mormor & morfar bodde i Strägnäs där även mamma är uppvuxen. De hade en jättefin villa på Järpstigen som jag tillbringade alla mina somrar som barn i.

När sedan både mormor & morfar gått bort fick jag & mitt X frågan om att överta huset, men vi vågade inte flytta så långt bort...

Huset är i dag renoverat & utbyggt, min syster tog mamma & pappa dit på semester förra året & passade på att fota huset.

När jag var liten var det grus runt hela huset som morfar alltid krattat så det var fina ränder i det när vi kom.

Mormor hade gjort köttbullar & de serverades med färskpotatis & sockerdricka.

Jag hade en fin käpphäst som mamma gjort åt mig, han hette Blånte för han var gjord av en blå strumpa. Jag & morfar brukade ha kapplöpning runt huset med våra käpphästar.

I "backen" som vi kallade det, stod en hammock & bakom den fanns en körsbärsskog, underbart att gå ut & plocka färska bär!

Jag måste se om jag har fler bilder från Strängnäs & huset där, för det var ett riktigt drömställe att spendera somrarna på. Det enda tråkiga var att jag nästen inte hade några kompisar, men mamma (som är lika hästtokig som jag) snokade upp Näsbyholmsstuteri & kta dit med mig så jag fick rida på Tom Cobbley.

Här är en bild på mig & mormor Dagny, säkert taget i samband med bilden på mig & morfar.

Här är en bild på en julmiddag när jag var 2 år. Då bodde vi på Lasarettsgatan & med på bilden är från vänster: mamma, storebror Stefan, storasyster Nina, jag & storasyster Kicki. Pappa håller givetvis i kameran, vet inte om det fanns självutlösare på den tiden :o)

På den här bilden är jag 3 år & sitter i mammas knä. 

Mamma har gjort min fina batikkläning. Ja kan inte för mitt liv förstå det modet med korta, korta klänningar & trosor med "ankstjärt" på (volanger)

Nästa bild är våran superfina schäfertik Jorun. Även hon kommer från Strängnäs, Ingjalstorp (med reservation för stavningen) hette kenneln & ägarna Lillan & Holger var goda vänner till mamma & pappa.

Eftersom kortet är taget 1973 & hon var valp så gissar jag att det var det året hon var född. 

Nu kommer jag inte ihåg exakt vilket år vi tog bort henne, men det var nog 1984 eller 1985.

Någon gång ska jag ha en grå schäfer, gärna med hennes pappas blod i ådrorna. Hennes pappa kom från Tysklad & var väldigt väl meriterad, han hette Odin vom Andershofer Ufer.

Odin

Vi hade även katter hemma, Mymlan en svart väldigt speciell honkatt & en av hennes ungar, Pysse. Pysse fock man göra allt med. Han åkte gärna i dockvagnen, sov i ens säng, retade Jorun till vansinne. En härlig randig bondkatt var han.

Sen har jag släpat hem det ena efter det andra djuret till mamma & pappas förtret....

Allt från vandrande pinnar & ökenråttor till kaniner.... Pappa har svurit varje gång, men det är bara en fasad, han är lika djurtokig som vi andra :o)

När jag kom hem med en kanin från en klassresa till Luleå (det var annars killar som skulle köpa henne som ormmat, jag var tvungen att ta med henne hem...) så hotade han med att sälja Titan. Det visste jag att han aldrig skulle göra så jag kunde tryggt köpa kaninen & ta med henne hem. Jag ringde hem innan jag betalade & kollade läget & eftersom den hotelsen var så overklig så slog jag till & Tjejen flyttade med mig hem.

Pappa byggde om min gamla spjälsäng till kaninbur &  gjorde Tjejen rumsren....

Min vandrande pinne som jag tog hem var inte mamma så förtjust i, speciellt sen hon läst att de flesta är honor & förökar sig via jungfrufödsel & tydligen kunde en lös vandrande pinne äta massor av blommor  & mamma hade många fina blommor inne...

Nåväl jag fick i allfall behålla min ökenråtta Skorpan, som jag köpte i stället för ett par ridbyxor eftersom hästaffären var stängd & har man då en slant i handen & ser söta ökenråttsungar så tyckte jag det var lika bra att komma hem med en sådan i stället....   Som sagt Skorpan stannade & "Pinnen" flyttade, sen fick Skorpan en fru (pappa fick i julklapp) vi hade ett harem av ökenråttor, men det är en annan historia!