Frågorna är många och svaren få...
Den 2 maj red jag kurs för Lasse på Galsi, han gick bra och vi fick som vanligt jobba med att lösgöra bogarna. Det var egentligen dags för skoning men hovarna var inte så långa så vi beslöt att vänta en vecka till så vi kunde ta av snösulorna (mycket sen vår här uppe i år)
Red på som vanligt den veckan. På fredagen den 8/5 skrittade jag & Sussi runt stigen och inget konstigt märktes. På lördagen tyckte jag att han var stel då jag tog in honom från hagen. Gick runt i cirklar innan jag hoppade upp och tyckte han var lite kort i steget, vilket kan vara vanligt på våren då det tinat till hälften men brodden sitter kvar. Hade under veckan försökt ta bort tåbrodden fram och fick bort 3 av 4 vilket resulterade i att de åkta på igen.
Red ut med Celina & Moije efter stigen. När vi travade var han kort i steget och ovillig att gå fram, vi skrittade vidare och jag tänkte att vi får se om det är mer fart i gubben på hemvägen.
När vi skulle trava på vägen hem la Moije av en backutspark så Celina hamnade bakom sadeln så det blev skritt hela vägen hem. Ut med hästarna i hagen och nu tyckte jag att han var ännu stelare, lät honom gå i volt runt mig i trav och det såg inte så bra ut. Märkte också att hovarna vuxit enormt under denna vecka.
När hästarna ätit sin middag och Galsi gick till sitt "viloställe" så ser jag att han står och lyfter höger fram för att avlasta hela tiden, filmade honom och när han ska vända mot mig åt höger är han nästan blockhalt!
På söndagen blev han sämre och jag visste inte vad som var fel. Tog bort alla brodd, dvs de tre av fyra som jag skruvat ut i veckan, ställde honom i fotbad och tänkte om det kommit in grus eller skräp mellan brodd och hov. Klämde igenom honom med visitertång men fick inte någon reaktion men däremot när jag böjde benet så reagerade han. AHA - kotledsinflammation tänkte jag.
Hade sådan tur att Evidensia från Boden skulle komma upp på måndagen, mailade dem att jag skulel ringa och att jag behövde en akuttid.
På måndagsmorgonen när vi gick ut från stallet på morgonen var han ännu sämre :-(
Hade sådan tur att jag fick en tid på eftermiddagen.
N är vi gick över till ridklubben funderade jag allvarligt på att ringa och be dem komma och avliva honom på vägen, han stapplade fram och mitt hjärta blödde för varje steg han tog...
Första kollen med visitertång reagerade han så starkt och ryckte till så tången flög all världens väg, när de gjorde om det reagerade han knappt alls.
Vi bestämde oss för röntgen och blodprov,
Röntgen visade fång med förändringar på båda fram. Ca 6 - 7 grader på höger och ca 4 grader på vänster. Jag har i efterhand fått höra att 4 grader anses som normalt så hoppas på det och att rotationen då kan räknas som minder (man griper varje halmstrå)
Eftersom han är mer tunn än överviktig så blev jag ännu mer konfunderad.
Han fick ordination boxvila och metacam. Jag är anti-boxvila! Om meningen med boxvilan är att hästen ska röra sig så lite som möjligt är sjukhage nära kompisar ett mycket, mycket bättre alternativ. Hästen blir lugnare av att vara nära sina kompisar och att rutinerna är så lika som möjligt.
En annan häst på området fick fånganfall strax efter Galsi och hade blivit ordinerad boxvila, den hästen klättrade på väggarna och jag tipsade om sjukhage och vips höll sig den hästen lugn och stilla.
Byggde en liten sjukhage i Galsis hage och spånade upp en stor del. Bosse var så gullig och byggde en ställning till hönäten så han skulle slippa belasta frambenen när han åt.
Lasse kom samma dag och skodde, kort i tån och med sulor. Han var lite chockad över hur mycket hovarna växt på en vecka men såg inga tecken på fång vid skoning, men det kan ju visa sig senare.
Galsi låg mycket i spånet och vilade, vilket jag tycket var jättebra. Han svarade bra på metacam och började ta ut stegen bättre när han gick till och från hagen.
På fredagen fick jag svar på blodprovet, ingen PPID men insulinresistent, hans värde låg på 30 och allt över 28 tyder på insulinresistens. Smärgta, stress och fånganfall ka påverka resultatet så hoppas vi får ett bättre resultat på nästa blodprova.
Höet skickades in på analys och det var högt sockervärde i det, fick rekommendationer att lägga höet i blöt för att dra ut socker och mina fodertunnor kom till användning :-)
Sakta men säkert utökade jag sjukhagen för att han skulle komma åt skugga och när jag tillslut släppte honom i hela hagen firade han detta med en rad bocksprång som jag tyvärr inte filmade, han skjuter rygg som en katt och fullkomlig exploderar i luften :-)
Två veckor gick han på full dos metacam och sedan en vecka på halv dos. Har gett Peptinor i förebyggande syfte mot magproblem och varit töntigt noga med tider. 19,00 Peptinor, 20,00 ca 0,5 kg blötlagt hö. 21,00 Metcam. Han har även fått vitaminer, mineraler, PRO-tektion och lite linfrökaka. Drygt 6 kg hö om dagen. När metacam kuren var över började jag ge djävulsklorot och (peppar, peppar) det går bara framåt.
Har börjat promenera med honom, först bara 15 minuter var annan dag och nu är vi uppe i 20 - 30 minuter i skogen varje dag. Han beter sig inte som sina snart 20 år, utan kan mitt i allt skjuta rygg och lägga av ett bocksprång och jag kan inte annat än skratta åt denna underbara häst.
Jag vet att vi ännu har lång väg att gå och jag hoppas så mycket att vi ska få positivt besked på nästa återbesök den 22 juni.
Alla förtjänar att någon gång i livet få möta en sådan underbar glädjespridare som Galsi
