I skogen över stock & sten

Har drabbats av någon äcklig förkylning & jag lovar, jag är sjukare än en man när jag är förkyld...

Bet ihop idag & tog en ridtur i det fina höstvädret, tänkte att det lär ju inte bli värre just under ridturen.
Valde att rida upp i skogen bakom stallet & följa de små stigarna där.

Galsi älskar att gå i skogen & han frustar & smackar med läpparna när han får trampa omkring i skogen.

Det är synd att det inte finna fler backar som denna att klättra i, skogen är inte heller så stor så man får rida lite kringelkrokar.

Det finns några nedfallna stockar som jag faktiskt vågade hoppa över, Galsi skuttade över dem så glatt så med öronen framåt.

Tyvärr är det lite väl stenigt på vissa partier men hästar är ju "terränggående fordon" så det brukar inte vara några större problem. Tyvärr så är Galsis skor väldigt nötta (vi väntar på hovslagaren) & en tåkappa for idag efter att vi haft våran skogstur.

Vi skruttade omkring i skogen i drygt 45 minuter & jag tror att Galsi njöt like mycket som jag av turen. Även om förkylningen slog till ännu hårdare efter ridturen...

Hjälptyglar eller tortyrredskap?

Jag blir mer & mer emot alla så kallade hjälptyglar. Visst kan man en kort period behöva någon form av hjälp, men det finns så många som inte förstår hur dessa hjälptyglar ska sitta för att fungera korrekt eller ens vet vad de egentligen har för inverkan på hästen.

Såg filmen om Buck Brannaman i veckan & blev förskräckt över en hjälptygel som hette "Hock hobbles"
Denna tygel gick från hästens bett till bakhaserna vilket gjorde att varje gång hästens bakben var i "bakåt läge" så ryckte det till i bettet vilket då skulle göra att hästen skulle uppleva obehag i munnen & vilja sänka nacken & "gå i form"

För mig är detta ett rent tortyrredskap. Sen visade de en annan bild & det var på en så kallad pessoasele, denna har ju nästan samma verkan.

Citat från en sida om Pessoaselen: "Pessoaselen är, när den används på rätt sätt, ett mycket bra hjälpmedel och komplement i det vardagliga arbetet med hästen."
Vem tar ansvar för att den använda på rätt sätt? Vad är rätt sätt? Hur verkar den om den används på fel sätt?

I texter där man säljer selen kan man läsa följande: "Med Pessoa selen, tvingas hästens ryggmuskler till arbete. Först i låg form och successivt i en hög, samlad form. När hästen galopperar, tvingas hästen att sätta bakbenen under sig, således förbättras balansen. Allmän åsikt är, att bästa gångart för att bygga upp hästens muskler är trav - bästa gångart för att förbättra balansen är galopp. Det är därför att rekommendera att börja med trav, och endast när traven är tillfredsställande fortsätta med galoppen. Utvecklingen från låg till hög form bör inte påskyndas! Varje position bör vara väl etablerad innan övergång till nästa. OBSERVERA - arbetet bör utföras under korta pass, c:a 20 min., för att undvika stelhet och muskelsträckningar."

Varför ska man hålla på att spänna in hästen med en massa remmar & tvinga ner den i form?
Är inte vitsen att hästen själv ska hitta sin balans & söka sig framåt, neråt?

Jag har hivat iväg både chambon & inspänningstyglar, det enda jag har kvar är en halsförlängare, eller snodd som den brukar kallas till vardags.

Chambonen ger hästen en viss frihet som även en halsförlängare gör, däremot är jag inte förtjust i de hängande linorna.

"Inspänningstyglar är ett bra sätt att hjälpa hästen att söka sig neråt, man kan sätta dom lite löst om man aldrig ridit med såna tidigare."
Den flexibla gummiringen tycker jag är väldigt svår att få flexibel...

Jag har använt "snodden" vid flera tillfällen. När vi köpte Saxi så var han väldigt pigg & het när man red ut, Jessica var bara 13 år, så hon hade förbud att rida ut med andra utan snodd. Den var inte mycket spänd om alls, men hindrade Saxi från att slänga upp huvudet, bita tag i bettet & rusa iväg.
Även vid longering har jag använt snodden.
När vi jobbar markarbete för Lasse i repgrimma så strävar vi alltid efter att hästen själv ska sänka sig & sträcka ut, så eftersom vi tränat på det så provade jag longera Galsi i kapson & det gick toppen!

När jag hade hand om Idunn i somras så använde jag snodden i longering, men hade en kapson ovanpå tränset så att linan aldrig störde i bettet.
Idunn kom snabbt på vad som förväntades av henne & det var bara en gång jag behövde använda snodden :o)

Hittade följande text om hjälptyglar: "Alla hjälptyglar (utom martingal) används för att hästen skall arbeta i rätt form genom att trampa under sig, höja ryggen och böja på nacken. En häst som inte går i rätt form har ofta dåliga ryggmuskler. Att hästen böjer på nacken behöver inte betyda att den trampar under sig och jobbar på rätt sätt."

Men vad händer när okunnigt folk använder dessa?
Är de ännu hjälptyglar eller blir de tortyrredskap?

Hos frissan

Idag åkte klippmaskinen fram & massor av päls väck!
Vi får se om det hjälper herren lite granna i alla fall. Han är ganska så trött nu & har fått massor av tjock björnpäls!

Jag började med att "knoppa manen", kanske inte så snygga knoppar som på dressyrhästarna, men de fyllde sin funktion :o)

Det är jättelätt att klippa den första sidan, det är när nästa sida ska se likadan ut om problemen kommer,,,
Nåväl, ingen ser ju båda sidorna samtidigt i alla fall.
Det blev en massa tussar kvar här & var som jag irriterade mig på, men jag får ta dem vid tillfälle.

Det blev en massa hår mindre, nästan ett helt föl :o)

Efter klippningen var det bara att gasa hem i hundraåttioknyck & slänga i sig middag, tillbaka till stallet & möte om Islandshästensdag.
Efter det blev det en ridtur efter Abbortjärnsstigen. Det är så skönt att de tänt den på kvällarna så vi kan rida i lite ljus även då det hunnit bli mörkt ute.

Vem är du?

Jag har ganska många läsare på bloggen & tycket det är kul att det jag skriver intresserar andra.
Det hade varit roligt att veta vilka ni som läser bloggen är.

Det var som ett tag sedan...

Hösten är verkligen här nu, det är gult & rött & en massa blött!
Jag blir alltid så trött på hösten, det är nog mörkret & att det blir kallare & kallare ute som gör det.
Även om hösten är vacker så tycker jag oxå att den är dyster.

Galsi är oxå trött, men han kan skylla på pälssättning, jag vet inte vad jag ska skylla på :o)

Det är ännu så mycket insekter att jag inte klippt honom mera, jag tog ju bara halsen & medhårs innan tävlingen. Vi får se om maskinen åker fram i helgen.
Han har börjat knapra på saltstenen så fort han kommer in. Han slickar inte som andra hästar gör, utan biter tag så hela han åker bakåt i  boxen. Han får Biopromin, morötter & B-vitamin tillsammans med Icelandic mix & betfor, så jag vet inte vad det är som skulle fattas i hans foderstat?

Hästarna trivs bra med sin utökade hage & Galsi är ofta längst ner & käkar lingonris & gräver bland stubbarna, han grejjar på ordentligt :o)

Ridlektionerna har börjat igen på Ridklubben. De två senaste gångerna har vi jobbat mycket med våra sitsar & förra fredagen hade jag en ordentlig träningsvärk i magen, hur jag kommer att känna mig i morgon & då speciellt höfterna, vågar jag inte spekulera om...

Vänstergaloppen har blivit mycket starkare & förra lektionen kunde jag verkligen rida galoppen på volt & det kändes så otroligt bra! Idag gick det inte lika bra, vi skulle rida ett varv galopp & korta ner stegen ca  meter & sedan öka på igen, sen ett varv i trav eller tölt & samma sak osv.
Galsi låg på ganska mycket mot bettet & jag kom inte riktigt ner i sadeln & kunde sitta emot på samma sätt som förra gången. Däremot gick vänstergaloppen bättre än höger, men det kan lika gärna bero på att vi red vänstergaloppen först & jag orkade mer då :o)

När jag åkte hem från stallet idag var det ett enormt grönt norrsken som spelade över hela himlen, synd att jag inte fick med det på bild! Det har varit allt från sol, duggregn, spöregn, hagel (så larmet gick på min bil) till norrsken idag, vi bor verkligen i kontrasternas län!

Speaker, speaker i båset där, säg mig i vilken gångart i väg det bär?

Så har vi haft våran hösttävling, två intensiva tävlingsdagar med mycket jobb, vackra ekipage, skratt & tårar.
Innan dess en himla massa jobb som sker i kulisserna bara för att få ihop en tävling.
Jag själv har suttit som speaker hela helgen. Det är ett ganska tufft jobb, helst sedan de ändrat reglerna så att alla skall rida på speakerns kommando, man är ganska slut i pratet efter en helg :-)

Att anordna en tävling är inte det lättaste, det kräver många förberedelser innan man ens har kommit så långt som att beträda banan.
Banan skall bokas, man ska leta domare & annonsera i god tid.
Sen ska anmälningar tas emot, läggas in i tävlingsprogrammet, boxar, spiltor & bokas & den stora sponsorjakten sätter igång. Det ska ordnas med logistiken för domare, vem hämtar & vem lämnar? Vad ska vi hitta på för aktiviteter för domarna & visa upp? Åker man nu hela vägen hit upp till Sveriges nordligaste ovalbana så måste vi väl visa upp lite av det vackra vi har i våran kommun?

Ett programblad skall snickras ihop & att få ihop ett tidsschema som håller är inte det lättaste :-) Vi har inte så många flyg att välja på, ett närmare bestämt & det går så pass tidigt på söndagen att domarna måste åka från banan senast kl 15,00
Anmälningar till ryttarmiddag skall tas emot, ryttarmiddag bokas & någon skall ställa i ordning, ta emot mat & duka undan.
Nästa stora jakt inleds, funktionärsjakten! Vem gör vad? Det är ett himla trixande & fixande & ibland märker man att samma person har tagit på sig 10 personers jobb att göra, samtidigt!
Dagarna innan tävlingen så skall gäststallet saneras, boxar & spiltor spånas upp & namnskyltar skall upp så man vet vilken häst som skall bo var. Oftast finns det mer önskemål på ¨boxar än vad det finns boxar, då gäller det trolla med knäna.

Sponsorpriser skall hämtas, läggas in i lämpliga klasser & stoppas i rätt påsar, sen måste även någon se till att priserna kommer ut på ett prisbord & ibland få skäll för att något inte passar eller duger... Fast i 99% så får vi ros för vårat prisbord. Jag fick höra att man på en tävling sagt; Åk till Bifrost & tävla, de har super fina priser på sitt prisbord!
Jag har nu varit sponsoransvarig i föreningen sedan vi började med tävlingar för ca 10 år sedan & jag måste säga att det är otroligt vad många fina priser vi får in!

Tyvärr är vi ofta alldeles på tok för lite folk som jobbar med alla tunga bitar, vi får skäll för att man borde ju kunna göra si eller så, vi försöker trolla med knäna så gott det går, men det går inte att göra 100% nöjda, vi nöjer oss med att 99% är nöjda.
Ofta så känner man; Men gör det själv då om du tror att det är så lätt!

Tyvärr är det också så att om 99% berömmer, så är det ändå den där 1% som man hakar upp sig på, man blir helt enkelt ledsen över att inte räcka till, att inte klarat av att göra ett jobb bra till 100%
Jag funderade över om vi inte ska höja tävlingsavgifterna med några tusen & hyra in personal, då kanske allt skulle fungera till 100%, om inte så skulle man ju i alla fall ha betalat för en tjänst som inte utförts ordentligt & då ha rätt att klaga... Nu är det våra egna medlemmar som satsar egen tid & egna pengar på att se till att allt flyter, så man tycker att i stället för att klaga, så kanske man själv spottar i nävarna nästa gång & finns behjälplig från start. - Slut gnällt!

Vi har igen gjort ett bra jobb & det är många som jag funderar på om de kommit på hemligheten med att klona sig eftersom de lyckades fixa tusen saker samtidigt!
Vi har börjat få rutin på saker & ting & jag har sett folk växa något otroligt under resans gång.
Idag var det sådan service i collectingring att jag till och med fick det serverat vilket varv finalisterna valt att rida i. När så en av finalisterna red in i fel varv fick jag det snabbt på walki talkien & kunde korrigera så att inte de medtävlande blev drabbade.

Jag tror aldrig det gått så fort att bära bort staketet från hoppbanan & ersätta det med vårat låga staket & likadant idag då vi skulle göra tvärt om. Så många hjälpsamma händer på banan samtidigt tror jag aldrig jag sett!

Tävlingsdagarna brukar vara stressiga & det är inte alltid som humöret är på topp, men man biter ihop & fixar det. När tävlingen är över så tar man en lättnadens suck, åker hem, taggar ner i soffan & önskar att det vore en ny tävlingsdag i morgon oxå...

Min "speakerpartner" Siri kikar på hästarna genom rutan

Hur gick då helgens tävlingar?
Både Yr.no & Klart hade lovat regn hela helgen, vilket tack & lov inte stämde. Solen sken på oss båda dagarna & vi hade ett underbart höstväder. Tyvärr så vaknade getingarna till liv av solen & de kryllade av dem! Jessica hade en i fickan som stack henne i fingret då hon skulle ta upp telefonen. Jag förklarade åt henne att man inte ska ha getingar i fickan...
En ryttare blev stungen i nacken & fick åka på akuten just innan start, en annan fick in en geting i tröjan & hann bli stungen tre gånger...
Vi måste bli kvitt getingboet så fort det blivit kallare & de gått i dvala.

Vi hade många fina ekipage på banan & vi hade till och med tillresta ekipage från Norge!
En av de norska ungdomarna vann "feather price" för god & harmonisk ridning med en häst i balans, Carlotte Wiggen på hennes fina svarta Tindur frá Vallanesi, en svart valack född 1994.

På lördagen kom våran hovslagare/tränare Lasse hit & höll i en uppvisning i western på sitt nordsvenska sto Pia. Han avslutade det hela med att visa att Pia kunde tölta, något jag missade då jag just då sprang in för att hämta mikrofonen så jag skulle kunna stå på banan & tacka Lasse *SUCK*

Tävlingarna flöt på bra & domarna gav oss bra kritik på arrangemanget.
Vi åt ryttarmiddag på ridklubben på kvällen, vi hade anlitat ett nytt företag för maten & tydligen hade de ingen aning om hur mycket hungriga hästtjejer kan äta för det var knappt att maten räckte... :o)
Domarna fick åka på studiebesök till Aitik gruvan vilket var väldigt uppskattat.

Jessica & Galsi travar förbi speakerbåset på lördagens uttagningar

Jessica tävlande med Galsi & det gick si så där. Jessica gjorde en jättefin visning i V5 & hon förstod inte själv varför hon fick så låga poäng som 3,5 & var jättelessen, jag skickade ett sms med: Synd på galoppen & då trillade poletten ner, hon red i fel galopp hela tiden.
Galsis höger galopp har varit mycket starkare än vänster, men nu har vänstergaloppen stärkts så man kan inte "lita på" att han tar rätt galopp, vilket han inte gjorde, men fin var den :-)
I T8 låg hon på 6é plats & kom till B-final. Hösttrött häst slutade på poängen 3,75 & en 7é plats.

T8 under söndagen

Nu sitter jag i soffan & blickar ut över ett hem i total kaos, hittar knappt katterna under dammråttorna. I hallen står tre tvättkorgar med ren tvätt som inte är uppackad & jag som har tvättstuga i morgon....
Det har gått alldeles för mycket pengar i helgen så sonen & jag får nöja oss med korv & makaroner resten av månaden. Herregud! Det fanns ju en nosgrimma som matchade det lila tränset jag köpte i förra veckan & jag råkade visst även köpa ett träns med rosa på oxå förra veckan.
Skor behöver ju hästen & nu var det rea... En röd fleecejacka behövde jag tydligen oxå, den matchar nog skoridbyxorna jag köpte förra helgen på rea. (När jag kom hem så hittade ett par liknande i garderoben som hängt där i ett halvår, men de var ju stövelridbyxor & inte skoridbyxor...)

Jag lyckades hejda mig själv när jag stod med ett rött swarowskipannband i handen som kostade 999:- men nu var på rea med 70%, det hade ju bara kostat 300:-, vilket fynd! Att jag har tre andra varianter av röda pannband i stallet hade jag tydligen glömt för stunden, men kom på det tack & lov innan korven & makaronerna reducerats till makaroner & vatten.....