Jag blir galen! Vad är det som är fel?

Jag analyserar, funderar & håller helt enkelt på att bli galen!

På fredag kväll när jag kom till stallet så höll han på & grejja med mulen & trynade innan vi skulle ut & rida. Jag tänkte inte mer på det. Provade nya Novabettet som han verkade gilla (vi har ju våra munproblem) var lugn & fin i munnen tuggade inte alls mycket. Han gick jättebra & var pigg & framåt. Dagen innan hade vi dressyrlektion & han gick kanon! Fick beröm för att han var så mjuk & lyhörd i skänkelvikningarna. I galoppen kunde jag sitta i & verkligen rida galoppen.

På lördag när jag kom så gick jag ut & mockade hagen & Galsi kom emot mig när jag kom med full skottkärra, sänkte ner mulen & trynade, jag skrattade bara. Tog in honom & trynandet fortsatte, han tjafsade lite med munnen & tuggade snett.

Efter ett tag blev jag fundersam, han hade ju hållit på så på fredagen, beslutade mig för att bara ta en promenad med honom. En kompis skulle komma & kolla på våran Sella & prova den. Slängde på Galsi grejerna & även Novabettet. Nu tuggade han som besatt på bettet & jag tänkte att det här åker då bort.
Han var fin när Lotta red honom, mjuk som en gummiboll, sa hon :o)
Tog in honom & trynandet & grejandet fortsatte. Tog en promenad & han var som vanligt. Pigg & glad.

Åkte ner på kvällen & fick hjälp av Sussi att kolla munnen så gott det gick. Fick bort lite hö som låg runt en tand, spolade ur munnen med ljummet vatten. Han stod inne ca 30 min & jag & Sussi tittade på honom hela tiden, inte ett enda trynande. Drog en lättandes suck. Tempade honom, ingen temp & bra ljud i magen. Normalt kiss & bajs.

Kom ner på söndag morgon, möttes av en gnäggande vrålhungrig Galsi som vanligt. De fick sitt kraftfoder & jag gick ut med Moije & hö. När jag kom in igen så börjar han tryna & dra överläppen mot boxdörren.
Äter & dricker som vanligt. Tempade honom 37,4, spolade ur munnen & släppte ut honom. Han var precis som vanligt. Åkte ner senare på dagen & när jag tog in honom så blev det värre, han trynade & trynade. Drog överläppen i boxdörren, bet i tröskeln till boxen & stökade på. Ringde ut veterinären på kvällen. Han hade givetvis i princip slutat tills hon kom...
Allmäntillståndet bra, hon kikade i munnen utan munstege (hon ville sedera om hon skulle sätta på den, sp vi valde att avvakta) Bra hjärtljud, bra tarmljud, luktar inte illa ur munnen & var mest nyfiken. 37,5 i temp.

Hade stallmorgon på måndagen, samma visa som på söndagen, trynade lite efter han ätit kraftfodret.
Åkte ner igen efter lunch & tog Galsi på en promenad, pigg & glad kille, bet i grimmskaftet & bufflade på mig som vanligt. Däremot ville han gärna äta snö när vi stannade, så brukar han inte göra.

Fick låna en munstege & fick hjälp av Linda & Jenny att kolla honom på kvällen.
Jag kände runt så gott det gick, inte det lättaste med en häst som inet förstår att man vill hans bästa... Runt tungfästet var han röd på båda sidorna, tyvärr blev det lite dålig bild. Inte det lättaste att fota en häst som absolut inte vill vara stilla...

Det orange är torkad morot som han hade tiggt till sig av Linda innan vi började... :o)
Han var jätteduktig! Vi tog bort den & han fick välförtjänt godis.

Vi slängde på den igen för jag kom på att jag inte känt ordentligt om han hade lösa tänder. Inga lösa tänder så vitt jag kunde känna. Men på vänster sida, mellan tänderna & kinden hittade jag en hel tuss hö & lösa höstrån. Plockade ut dem & sköljde med en spruta med ljummet vatten.

Trodde nu att allt var lugnt & det skulle ge sig.

Idag var det värre än någonsin!
Han stod & gäspade & grejade med munnen ute i hagen, trynade & gav sin matte hjärtsnörp..
Tog in honom & han trynade, hängde med huvudet & såg allmänt eländig ut.

Ringde ut veterinären.
Han sederade Galsi & tack & lov så kunde min guldvän Anki komma ut & hjälpa mig hålla upp en mycket vinglig häst...
I munnen fanns några foderinpackningar, men inte mycket. Han var lite vass som raspades, men inget av detta borde förklara hans beteende. Peter kollade även i näsan lyssnade på hjärta & tarmljud, allt ok.
Vi beslöt att prova med magsårsmedecin om han ännu i morgon håller på.

Satt & väntade tills han nyktrat till & givetvis åkte läppen upp ett par gången innan vi gick ut. Han fick lite en middag & gnäggade & åt sin mat med vanlig aptit.

Jag har kikat i dagboken (tur att man är lite noga med att skriva upp vissa saker)
Den 2/11 började jag introducera hösilaget, bytte ut lite i taget i tredagars perioder innan jag ökade på mer. Vi portionerar ut höet, de har inte fri tillgång på det. De är 5 hästar som äter från samma boll, ingen annan visar något. Han går ensam i sin hage. Han får 2,25 kg morgon, 1,5 till lunch & 1,5 till middag. Till kvällen får han 2 kg torrhö.
Han äter Icelandicmix 3 dl morgon & 2 dl kväll med ½ dl betfor i varje, det blöts ordentligt. (nu har jag minskat när han vilar) han får Biopromin, Biotin, B-vitamin & morötter i maten. Jag har även lagt till en slatt solrosolja sedan i söndags.

Galsi dricker alltid sämre när hösilaget börjar serveras. Nu har jag satt pärondryck i vattnet & från att ha druckit 2 L inne under natten så är han uppe i 4 - 5 L/natt. Ute dricker han inte så mycket, men äter snö, det har han alltid gjort. Han har Thermobar ute så vattnet är aldrig kallt eller fruset.

I söndags öppnades det en ny boll & jag fick även öppna en höbal, så problemen hade börjat innan detta.
Vi maskkollade hästarna förra veckan, noll på alla.
Temp, tarmljud & puls normal.
Biotinet började jag med 9/11, exakt 2 veckor innan han började med sina konstigheter.

Jag har funderat på allt från att han bara lagt till sig en ny ovana till att han är döende!
I morgon kommer hans underbara massör ut & kikar på honom, kan det vara huvudvärk? Har han en låsning någonstans?

Som sagt, jag blir galen när vi inte kommer på vad som är fel!

:o(

Doktor Dollittle, var är du?

Vet ännu inte om vi blivit klokare på Galsis beteende.
Igår fick veterinären komma ut & titta på Galsi. Han har normal temp, normalt allmäntillstånd, hjärtljud & tarmljud är normala. Han är pigg som tusan, luktar inte illa ur munnen, men grejjar med munnen & trynar ännu.
Idag var det inte lika intensivt som igår, tack & lov!
Gulliga Anna-Karin som har Galgbackens Islandshästar kom förbi med en munstege idag som jag fick låna.

Var på en promenad med Galsi på dagen & det var en pigg, glad & busig häst jag hade med mig.

Först hade vi en Odin med oss på promanaden

Sen mötte Galsi snygga Ida från Slätterne

Killen var som vanligt, busig, pigg & framåt & skulle absolut hålla grimskaftet i munnen...

"Gris trynet"

På kvällen fick jag hjälp av Linda & Jenny att hålla i honom så vi kunde lägga på munstegen & jag kunde kika in i gapet.

Jag kände runt så gott det gick, inte det lättaste med en häst som inet förstår att man vill hans bästa...
Runt tungfästet var han röd på båda sidorna, tyvärr blev det lite dålig bild. Inte det lättaste att fota en häst som absolut inte vill vara stilla...

Det orange är torkad morot som han hade tiggt till sig av Linda innan vi började... :o)
Han var jätteduktig! Vi tog bort den & han fick välförtjänt godis.

Vi slängde på den igen för jag kom på att jag inte känt ordentligt om han hade lösa tänder. Inga lösa tänder så vitt jag kunde känna. Men på vänster sida, mellan tänderna & kinden hittade jag en hel tuss hö & lösa höstrån. Plockade ut dem & sköljde med en spruta med ljummet vatten.

Nu ska vi låta munnen vara i fred 2 - 3 dagar & sen kika igen & se om det röda försvunnit om inte eller om hans trynande består måste man nog sedera honom & kolla ordentligt.

Jag önskar att Doktor Dolittle kunde komma & tala om vad han försöker säga åt mig!

Skrämselhicka!

Igår när jag tog in Galsi så stod han & trynade (flemade) flera gånger & jag skrattade åt honom. Han tjafsade lite med munnen & tuggade snett, som om något fastnat i tänderna. Tänkte inte mer på det utan for ut & red.

Idag när jag tog in honom så började han ingen. Det började föst i hagen när jag hade mockat den & kom med kärran, så stoppade han ner mulen & trynade. Jag tänkte inte mer på det utan det är ju så de brukar göra när de ska känna på en doft.

När han kom in så fortsatte han & nu började jag bli fundersam, varför gör han så stup i kvarten?
Hästar kan även tryna vid smärta, vid kolik & foderstrupsförstoppmning kan det vara vanligt att de gör så.
Jag hade tänkt fara ut & rida en sväng & en kompis skulle komma & titta på min sadel, hon visste inte vilken storlek på sätet hon ska välja på sin Sella & hade provat en 16½" men ville prova min 17"  innan hon bestämde sig. Galsi var pigg & glad & vi gick ner till vändplan & Lotta testade skritt & tölt.
Gick in & plockade av honom prylarna & han började tryna igen. Tog en promenad till kloka Linda, Galsi var precis som vanligt, tiggde godis, pussades & flirtade med Linda. Gick in i stallet & stod med öronen framåt & blinkade med ögonen för allt han förmådde för att få en godis till....

Linda tyckte inte det var något jag skulle oroa mig för, han var ju precis som vanligt. Hon frågade om jag kollat munnen på honom & då kom jag på att han grejat & tuggat som om något satt fast i tänderna igår.
Hem till stallet igen. Han började tryna igen när vi kom in.
Tog fram en spruta & började skölja ur munnen. Tog ut tungan & försökte se i munnen så gott det gick, inte så lätt för Galsi är inte direkt medgörlig (hann i alla fall upptäcka att nova bettet inte var så bra för han var röd på insidan av kinderna...)

Han bajsade inne & det var som vanligt, pigg & spelevinkig i ögonen, men detta bannade trynande höll på att driva mig till vanvett!
Släppte ut honom & gav middag till hästarna & han åt som vanligt med glupande aptit, det borde han inte gjort om det var foderstrupsförstoppning.
Stod & kikade en stund innan jag var tvungen att stressa hem till Tarzan som skulle ha mat & insulin.
Ringde Satu-Päivi & rådfrågade, hon trodde inte heller på kolik eller foderstrupsförstoppning. Matade katter & sprutade Tarzan medan jag pratade i telefonen, tur man är kvinna & har simultankapacitet....

Ner till stallet igen. Jessi var inte hemma, men skulle komma ner när de kom tillbaka till stan, ringde Sussi som dessutom varit med då en häst hade foderstrupsförstoppning & hon skulle komma till stallet.
Hämtade Galsi från hagen där han stod & plockade resterna av middagshöet.
Stod ute på stallplanen en stund, inte en tendens till trynande, tänkte att det kanske är något i hans box som luktar konstigt så jag satte honom i stallgången, men han började direkt tryna igen *SUCK*

Kollade tempne, men den var normal 37,7. Jag har tempat honom på morgnarna under en vecka för att få veta vad hans normaltemp är & den låg på 37,7 & 37,8 varje dag. Han bajsade efter att jag tempat.
Tog en träsked & försökte hålla ut kinderna & kika i munnen. Runt en tand låg det en massa hö, tog fram hans tandborste (jo det är sant, Galsi har en egen tandborste :o) Han har en spricka i en framtand & jag får borsta ur den lite då & då så det inte sticker in höstrån i tandköttet & irriterar) Borstade tänderna så gott det gick, inte lätt när han gör som småbarnen & biter fast i tandborsten. Sussi kom & kunde hjälpa mig hålla i honom. Tog en spruta & fyllde med vatten & spolade in i munnen, det kom ut lite hö.

Vi satt inne med honom i drygt 30 minuter & han trynade inte en enda gång!
Jessica kom ner & då hade han nästan somnat. Tryckte i honom lite parrafinolja för säkerhetsskull & sen fick han gå ut i hagen igen. Ringde Satu-Päivi & uppdaterade henne om läget & hon skrattade gott åt hans tandborste :o)
Ringde Stina som hade kvällen & bad henne kika om han var mysko när hon skulle kvälla.
Fick meddelande om att hon tog in honom ca 15 min före de anda & grejade på i stallet för att se hur han betedde sig, men han hade mest varit förbannad för att maten dröjde :o)

Nåväl, vi får hoppas att det var tandtjorv som gjorde att han betedde sig som han gjorde & att han står pigg & glad i boxen när jag kommer ner & fodrar i morgonbitti.
Han hade problem med en tandficka när odontologen var här i maj & hon kommer nu i januari igen så jag tror hon får kika på Galsi redan då.
Funderade till och med att investera i en munstege, men de var inte så billiga...

Nu ska jag hoppa i låddan & hoppas att jag möts av en icke trynande häst i morgonbitti!

Ibland saknar jag dig så det gör så förbannat ont....

Kroppsdelarna blir bara fler & fler...

Känns detta igen?
När jag började rida för väldans många år sedan så var det inte så komplicerat, man hade ett huvud, armbågar, knän & hälar. Nu tycker jag man har en massa mer kroppsdelar & det värsta av allt, de lyder inte! 

Idag har jag varit på kurs i kroppskännedom hos Galgbackens Islandshästar, det var roligt & framför allt nyttigt som tusan!
Vi började med att ligga ner på liggunderlag & känna igenom kroppen del för del. Kändes det lika på höger som på vänster sida? Hur var fötterna? Vilka kroppsdelar kändes mot golvet?
Sen gjorde vi en del övningar sittande & några stående. Det är otroligt vad en liten rörelse kan påverka hela kroppen! Vi fick tips på olika stretchövningar & jag fick en toppenövning till min stela bröstrygg. Jag var dessutom lite chockad över att jag var rörligare än jag trodde :o)

När vi jobbat med kropparna så var det dags för balansövningar på hästryggen. Jag & Yvonne fick Idi att rida på. Efter att ha sett ungdomarna glida omkring i sadeln utan tyglar & stigbyglar i trav så var jag säker på att jag skulle drutta i backen, men icke! Det gick verkligen över förväntan!
Vi hade en Hilbar sadel på Idi & man sitter verkligen som smäck i dem & jag hade inga problem i varken höger eller vänster varv.
Däremot så upptäckte Lena som är sjukgymnast & höll i den avsuttna delen av kursen, att min högra arm ville åka utåt & bakåt. Så det fick jag tänka lite extra på.

Sista hästen ut var Sture som tydligen inte var så lätt att sitta på, jag blev tillbaka ropad till volten & fick så även hoppa upp på Sture & göra övningen igen. I högervarv gick det något så när att sitta ner i, men i vänster fick jag verkligen kämpa. Anna-Karin sa att de skulle minsann se när jag trillade av & just i vänstervarvet kändes det som om det var nära ett par gånger, men jag satt kvar!

Supernyttig & rolig kurs, hoppas det blir fler gånger!

Fröken vetgirig eller Nicke Nyfiken?

Det är frågan.
Jag kom på i unga år att min passion här i livet är hästar & om hästar vill jag lära mig så mycket jag bara kan.
Jag tycker det är jätte intressant att vara med när veterinären kommer eller om någon häst ska till veterinären, alltid lär man sig något nytt.
När vi haft specialister här uppe som gått igenom tänder eller kroppar på hästarna så skulle jag kunna vara med en hel dag & bara lyssna & dra in kunskap.

När folk frågar mig om råd blir jag glad, det betyder ändå att man litar på det jag säger. Men jag brukar alltid vara tydlig med att det är mina åsikter, tankar, funderingar eller erfarenheter, fråga 10 andra & man får säkert 10 andra svar :o)

Jag har hittat min linje som jag försöker följa i både ridning & hantering där jag har en hållbar häst som fokus & en mjukhet i ridning & hantering. Jag tror inte det finns elaka & dumma hästar, bara missförstådda eller (som det oftast brukar vara) handhavande fel, hästen förstår helt enkelt inta vad man begär av den.
Jag försöker låta bli att linda in i bomull, vilket är lätt när man förlorat hästar & varit med om skador & olyckor, men tar gärna både hängslen & svångrem på när det gäller saker som kan vara osäkra.

Jag älskar när folk vill dela med sig av sin kunskap & sina erfarenheter, då suger jag åt mig som en svamp, sorterar & sållar. Jag behåller det jag tycker är bra & följer min linje. Delar med mig av det jag lärt mig & hoppas att den jag delat det till uppskattar det lika mycket som jag.

När man har hållit på med hästar så länge som jag gjort har man en massa i bagaget, tyvärr en massa olyckor & tråkigheter också. Jag försöker dela med mig av dessa när jag kan, det är onödigt att det sker fler olyckor om de kan förhindras.

Hästar som skär av tungan på hösnören är inte så kul, inte heller när de fastnar med ett bakben i grimman & skadar sig så illa att det finns ingen annan utväg än att låta de somna in.
Hängande stigbyglar är ett riktigt sattyg som kan ställa till mycket oreda & skador. Jag är alltid noga med att hänga upp dem eller slänga dem i kors över sadeln. För löst spända maggjordar på täcken, ja listan kan göras lång. Vad man hoppas är att de olyckor som skett inte skall ske igen om man kan väcka folks uppmärksamhet på dem
Nätet som sitter runt höbollen kan innebära döden för din häst om den får i sig det, det är en lång väg genom tarmarna som det skall vandra innan det hittar ut igen, vilket inte alltid sker, utan det kan stanna & skapa kaos i tarmen...

Jag lider nog lite grann av säkerhetsnoja oxå :o)

Lyssna när din häst talar

Hur många gånger har man inte haft den där känslan att något inte är rätt?

Det är sådana gånger man måste lyssna på sin häst, oftast så har man rätt, men det behöver inte alltid vara så allvarligt som man kanske först tror.

Ibland vill man bara göra som strutsen & sticka huvudet i sanden, eller vara som de tre aporna, inte se, inte höra, inte tala. Det kanske är lättast så, men det är inte schysst mot hästen...

När våran förra islänning Saxi blev halt så kände jag direkt att det var något som inte stämde. Jag hade ridit kurs med honom ena helgen & han gick så bra som han någonsin gått, nästa helg var det tävling & ingenting kändes rätt. Joggade honom ett par dagar efter tävlingen & satta honom sen på vila. Jag bad sedan Robban komma & kolla när jag longerade honom & Robban sa direkt; - Om jag inte ser helt fel så är din häst halt fram...

Precis vad jag misstänkt. Hade ut veterinären som böjde, konstaterade & hälta, det blev metacam, vila & återbesök på 2 veckor. Fortfarande halt, men nu på andra frambenet. Remiss till Boden & röntgen.

När jag bokade tid för hältutredning så ringde jag tillbaka en gång extra för att dubbelkolla att de hade tid för  spattröntgen.

Väl i Boden så visade han hälta på fram efter böjning, men inget bak. Då tyckte de att spattröntgen var onödig, men tack & lov så stod jag på mig & visst var det spatt, båda bak...

Att känna igenom hästen med jämna mellanrum & notera saker kan hjälpa otroligt mycket.

Jag har ett viktmåttband som jag använder för att hålla lite koll om Galsi går upp eller ner i vikt.

Man kan nog inte tro att de väger på kilot rätt, men man kan hålla lite koll åt vilket håll det är på väg eller om vikten håller sig något sp när stadig. Nu får man ta i beaktande att de kan variera flera kilon från dag till dag & även beroende på var du lägger bandet. Om du tar en bild har du ett bra riktmärke, om du nu inte har en skäck med bra teckning just där du skall lägga bandet :o)

Att hålla koll på hull & muskler är jätteviktigt! Har du fått ett problem är det bra om du fångar upp det i god tid innan det ställt till för mycket problem.

Våra hästar har ju en tendens att ändra kroppsform efter årstiderna & då är det viktigt att kolla så att sadeln sitter bra så man inte rider i en för vid eller för smal sadel. Både ock är dåligt för hästen, det kan skapa mer problem än vad vi vill ha.

Många tror att för att de haft en sadelutprovare som passat in sadeln & så skall den passa, men man tänker inte på att hästen lägger om sig i kroppen. Om hästen är dåligt musklad när man provar ut sadeln så lär den bygga muskler & vips så har den vuxit ur sin sadel. Med Saxi tog det 4 månader innan han växte ur den sadel vi fått utprovad & så var sadeljakten igång igen... :o)

Att ha en bomlössadel att alternera med är det bästa, men annars får man rida barbacka emellanåt om hästen lagt om sig i kroppen.

Fota ryggen & jämför lite då & då så ser man om det verkar bli några förändringar.

Se till att hästen står rak & inte som Galsi vänder huvudet lite åt ett håll, det kan direkt bli missvisande.

Det är även viktigt att kolla så att hästen är jämt musklad över ryggen. Har den byggt lika mycket muskler på vänster som på höger sida?

Jag har en helt underbar massör som kollar igenom Galsi 3 - 4 gånger per år, det är toppen att kunna fånga upp eventuella problem innan de blir stora problem. Sist hon var så sa hon att Galsi aldrig sett så fin ut som han gjorde då, men jag vet att nästa gång hon kommer så kommer hon att hitta "skräp" i bogarna på honom igen (vårat ständigt återkommande problem :o) 

Jag stretchar honom efter hårdare träning, använder magneter & Back on Track täcke & både masserar honom förhand & med IR massage. (jag tillhör kategorin överambitiös matte :o)

Att kolla hullet gör du genom att känna med hela handen (inte bara fingertopparna) längs efter revbenen, du ska kunna känna dem med handen, men handen ska inte hoppa fram & tillbaka mellan revbenen.

Jag har fått lära mig följande riktmärke: Har du en häst som är jämnfet runt om är det mest troligt för mycket protein, har du en häst som är tunn över revbenen eller att du känner av dem, men har en runt kula baktill på magen, så är det oftast för mycket energi i fodret.

Det är toppen om man har ett analyserat grovfoder så man ser vilken torrsubstans höet har, vilken mängd energi (MJ) & smätbart råprotein (SMRP) som höet innehåller, det gäller att hitta en balans mellan dessa för att få en bra foderstat till hästen. För grovfoderanalys finns www.eurofins.se samt www.agrilab.se

Idealvärden för hö är Smätbart råprotein ca 40g/kg foder & energi ca 8,0 MJ/kg foder. Utifrån denna analys kan du sedan bygga på med vilken sorts & hur mycket kraftfoder du bör ge din häst.

Det finns sidor på nätet som kan hjälpa dig räkna ut vad din häst behöver,  här finns ett exempel: www.freefarm.se anväd sedan sunda förnuftet, fråga om råd så hittar man tillslut rätt.

Idag har vi tyvärr ett växande problem med för feta hästar, vi göder dem nästan till döds! Flera forskningsprojekt pågår just nu kring detta & vill man läsa mer så kan man göra det här: www.hastsverige.se

Men det viktigaste av allt, stoppa inte huvudet i sanden när din häst talar, utan lyssna!

Var inte rädd att rådfråga vänner eller veterinären, hellre en gång för mycket än en gång för lite...

Vintern är här!

Nu tror jag vintern har landat med besked i Gällivare. Förra året vid den här tiden så hade vi ingen snö alls.

Plumsade på ovalbanan i förrgår (5/11)

Hittade en bild från mitt jobb som jag tagit 17/11 2011

Det är lite skillnad :o)

Spånet är hämtat för vintern & höbollarna är även de snart på plats, då kan man dra en lättnadens suck.
Allt har dessutom blivit så mycket ljusare nu när snön har kommit & det är roligare att rida när man kan göra annat än skritta...

Snö på manen

Snöig man!

På fredag sticker jag iväg med min kompis Anki & hämtar hennes nya häst som då har landat i Piteå.
Det ska bli så spännande! Det tog henne drygt ett år att hitta sin nya drömprins!

Han heter Lotus från Önsta & är en 6-årig valack efter Taktur från Örvik, Galsis pappa är ju Hrafn från Örvik så deras pappor kommer från samma gård :o)