söndag 4 mars 2012

Följ med på en ridtur

Fotade & filmade lite då jag red efter ridstigen idag.


Det var en super härlig dag & solen sken & man hörde takdropp, det finns hopp om att våren kommer hit upp också :o)

När jag skulle ta in Galsi så kom Moije fram till grinden i hans hage & killarna började klia varandra så att lösa hår flög åt alla håll & kanter.
Moijes huvud är lika stort som Galsis hals :o)


Fixade i ordning pojken, red med bomlösa idag, mumma för rumpan :o)


När solen skiner & man sitter på en pigg & glad häst känns livet underbart!
Man kan verkligen lämna sina bekymmer på backen när man kliver till häst.


Han är så härlig när man rider ut själv, lyssnar på röstkommandon & man kan i princip rida med långa tyglar. Upptäckte att mina ridvantar eller om det var tyglarna som fått sig en dos av Galsis silicondroppar eller pälsglans, de var snorhala, så jag hade nog inte haft en suck att få stopp på killen om han betett sig som i onsdags... :o)


Här står vi i startgroparna på galoppsträckan, en lång härlig sträcka som har lite, lite uppförslut & är perfekt att galoppera efter.
Galsi blev lite spänd & sa med bestämd röst att det minsann var ett monster där framme...
Fick visa honom att det INTE var något monster...
utan en stackars liten gran som fått sig alldeles för tung mössa av snön :o)

Träden är verkligen snötyngda nu, man hoppas att de inte ska gå av med ett brak just när man rider förbi...
Kan gissa det blivit drag under galoscherna då :o)

Här är vi i slutet på galoppsträckan, jag vände mig om för att ta en bild på det vi passerat.



Fler djur än hästar rör sig kring ridstigen 



Det är MYCKET man att titta ner på :o)


Just innan vi kommer hem måste vi passera skidspåret igen & det känns hemskt att plumsa över då det är nya spår dragna, men vi har inget annat val. När man gör om spåren så kommer dessa aldrig att korsas & det blir skönt. Som det är nu så kan vi aldrig ploga ridstigen så väl att en ambulans kan köra ut om det händer en olycka...


Det finns ett ordspråk som säger: "Det är något med hästars yttre som är bra för människans inre"
Det stämmer verkligen.
Hur jäkligt än livet är så blir man glad när man kommer till stallet.
Det finns en ro & fridfullhet att stå i boxen & mocka.
Av en blöt, kladdig mule blir man varm i hjärtat.
Att sitta upp på sin bäste vän & ge sig ut på en ridtur ger ro i själen.


Inga kommentarer: