Fröken vetgirig eller Nicke Nyfiken?

Det är frågan.
Jag kom på i unga år att min passion här i livet är hästar & om hästar vill jag lära mig så mycket jag bara kan.
Jag tycker det är jätte intressant att vara med när veterinären kommer eller om någon häst ska till veterinären, alltid lär man sig något nytt.
När vi haft specialister här uppe som gått igenom tänder eller kroppar på hästarna så skulle jag kunna vara med en hel dag & bara lyssna & dra in kunskap.

När folk frågar mig om råd blir jag glad, det betyder ändå att man litar på det jag säger. Men jag brukar alltid vara tydlig med att det är mina åsikter, tankar, funderingar eller erfarenheter, fråga 10 andra & man får säkert 10 andra svar :o)

Jag har hittat min linje som jag försöker följa i både ridning & hantering där jag har en hållbar häst som fokus & en mjukhet i ridning & hantering. Jag tror inte det finns elaka & dumma hästar, bara missförstådda eller (som det oftast brukar vara) handhavande fel, hästen förstår helt enkelt inta vad man begär av den.
Jag försöker låta bli att linda in i bomull, vilket är lätt när man förlorat hästar & varit med om skador & olyckor, men tar gärna både hängslen & svångrem på när det gäller saker som kan vara osäkra.

Jag älskar när folk vill dela med sig av sin kunskap & sina erfarenheter, då suger jag åt mig som en svamp, sorterar & sållar. Jag behåller det jag tycker är bra & följer min linje. Delar med mig av det jag lärt mig & hoppas att den jag delat det till uppskattar det lika mycket som jag.

När man har hållit på med hästar så länge som jag gjort har man en massa i bagaget, tyvärr en massa olyckor & tråkigheter också. Jag försöker dela med mig av dessa när jag kan, det är onödigt att det sker fler olyckor om de kan förhindras.

Hästar som skär av tungan på hösnören är inte så kul, inte heller när de fastnar med ett bakben i grimman & skadar sig så illa att det finns ingen annan utväg än att låta de somna in.
Hängande stigbyglar är ett riktigt sattyg som kan ställa till mycket oreda & skador. Jag är alltid noga med att hänga upp dem eller slänga dem i kors över sadeln. För löst spända maggjordar på täcken, ja listan kan göras lång. Vad man hoppas är att de olyckor som skett inte skall ske igen om man kan väcka folks uppmärksamhet på dem
Nätet som sitter runt höbollen kan innebära döden för din häst om den får i sig det, det är en lång väg genom tarmarna som det skall vandra innan det hittar ut igen, vilket inte alltid sker, utan det kan stanna & skapa kaos i tarmen...

Jag lider nog lite grann av säkerhetsnoja oxå :o)

Lyssna när din häst talar

Hur många gånger har man inte haft den där känslan att något inte är rätt?

Det är sådana gånger man måste lyssna på sin häst, oftast så har man rätt, men det behöver inte alltid vara så allvarligt som man kanske först tror.

Ibland vill man bara göra som strutsen & sticka huvudet i sanden, eller vara som de tre aporna, inte se, inte höra, inte tala. Det kanske är lättast så, men det är inte schysst mot hästen...

När våran förra islänning Saxi blev halt så kände jag direkt att det var något som inte stämde. Jag hade ridit kurs med honom ena helgen & han gick så bra som han någonsin gått, nästa helg var det tävling & ingenting kändes rätt. Joggade honom ett par dagar efter tävlingen & satta honom sen på vila. Jag bad sedan Robban komma & kolla när jag longerade honom & Robban sa direkt; - Om jag inte ser helt fel så är din häst halt fram...

Precis vad jag misstänkt. Hade ut veterinären som böjde, konstaterade & hälta, det blev metacam, vila & återbesök på 2 veckor. Fortfarande halt, men nu på andra frambenet. Remiss till Boden & röntgen.

När jag bokade tid för hältutredning så ringde jag tillbaka en gång extra för att dubbelkolla att de hade tid för  spattröntgen.

Väl i Boden så visade han hälta på fram efter böjning, men inget bak. Då tyckte de att spattröntgen var onödig, men tack & lov så stod jag på mig & visst var det spatt, båda bak...

Att känna igenom hästen med jämna mellanrum & notera saker kan hjälpa otroligt mycket.

Jag har ett viktmåttband som jag använder för att hålla lite koll om Galsi går upp eller ner i vikt.

Man kan nog inte tro att de väger på kilot rätt, men man kan hålla lite koll åt vilket håll det är på väg eller om vikten håller sig något sp när stadig. Nu får man ta i beaktande att de kan variera flera kilon från dag till dag & även beroende på var du lägger bandet. Om du tar en bild har du ett bra riktmärke, om du nu inte har en skäck med bra teckning just där du skall lägga bandet :o)

Att hålla koll på hull & muskler är jätteviktigt! Har du fått ett problem är det bra om du fångar upp det i god tid innan det ställt till för mycket problem.

Våra hästar har ju en tendens att ändra kroppsform efter årstiderna & då är det viktigt att kolla så att sadeln sitter bra så man inte rider i en för vid eller för smal sadel. Både ock är dåligt för hästen, det kan skapa mer problem än vad vi vill ha.

Många tror att för att de haft en sadelutprovare som passat in sadeln & så skall den passa, men man tänker inte på att hästen lägger om sig i kroppen. Om hästen är dåligt musklad när man provar ut sadeln så lär den bygga muskler & vips så har den vuxit ur sin sadel. Med Saxi tog det 4 månader innan han växte ur den sadel vi fått utprovad & så var sadeljakten igång igen... :o)

Att ha en bomlössadel att alternera med är det bästa, men annars får man rida barbacka emellanåt om hästen lagt om sig i kroppen.

Fota ryggen & jämför lite då & då så ser man om det verkar bli några förändringar.

Se till att hästen står rak & inte som Galsi vänder huvudet lite åt ett håll, det kan direkt bli missvisande.

Det är även viktigt att kolla så att hästen är jämt musklad över ryggen. Har den byggt lika mycket muskler på vänster som på höger sida?

Jag har en helt underbar massör som kollar igenom Galsi 3 - 4 gånger per år, det är toppen att kunna fånga upp eventuella problem innan de blir stora problem. Sist hon var så sa hon att Galsi aldrig sett så fin ut som han gjorde då, men jag vet att nästa gång hon kommer så kommer hon att hitta "skräp" i bogarna på honom igen (vårat ständigt återkommande problem :o) 

Jag stretchar honom efter hårdare träning, använder magneter & Back on Track täcke & både masserar honom förhand & med IR massage. (jag tillhör kategorin överambitiös matte :o)

Att kolla hullet gör du genom att känna med hela handen (inte bara fingertopparna) längs efter revbenen, du ska kunna känna dem med handen, men handen ska inte hoppa fram & tillbaka mellan revbenen.

Jag har fått lära mig följande riktmärke: Har du en häst som är jämnfet runt om är det mest troligt för mycket protein, har du en häst som är tunn över revbenen eller att du känner av dem, men har en runt kula baktill på magen, så är det oftast för mycket energi i fodret.

Det är toppen om man har ett analyserat grovfoder så man ser vilken torrsubstans höet har, vilken mängd energi (MJ) & smätbart råprotein (SMRP) som höet innehåller, det gäller att hitta en balans mellan dessa för att få en bra foderstat till hästen. För grovfoderanalys finns www.eurofins.se samt www.agrilab.se

Idealvärden för hö är Smätbart råprotein ca 40g/kg foder & energi ca 8,0 MJ/kg foder. Utifrån denna analys kan du sedan bygga på med vilken sorts & hur mycket kraftfoder du bör ge din häst.

Det finns sidor på nätet som kan hjälpa dig räkna ut vad din häst behöver,  här finns ett exempel: www.freefarm.se anväd sedan sunda förnuftet, fråga om råd så hittar man tillslut rätt.

Idag har vi tyvärr ett växande problem med för feta hästar, vi göder dem nästan till döds! Flera forskningsprojekt pågår just nu kring detta & vill man läsa mer så kan man göra det här: www.hastsverige.se

Men det viktigaste av allt, stoppa inte huvudet i sanden när din häst talar, utan lyssna!

Var inte rädd att rådfråga vänner eller veterinären, hellre en gång för mycket än en gång för lite...

Vintern är här!

Nu tror jag vintern har landat med besked i Gällivare. Förra året vid den här tiden så hade vi ingen snö alls.

Plumsade på ovalbanan i förrgår (5/11)

Hittade en bild från mitt jobb som jag tagit 17/11 2011

Det är lite skillnad :o)

Spånet är hämtat för vintern & höbollarna är även de snart på plats, då kan man dra en lättnadens suck.
Allt har dessutom blivit så mycket ljusare nu när snön har kommit & det är roligare att rida när man kan göra annat än skritta...

Snö på manen

Snöig man!

På fredag sticker jag iväg med min kompis Anki & hämtar hennes nya häst som då har landat i Piteå.
Det ska bli så spännande! Det tog henne drygt ett år att hitta sin nya drömprins!

Han heter Lotus från Önsta & är en 6-årig valack efter Taktur från Örvik, Galsis pappa är ju Hrafn från Örvik så deras pappor kommer från samma gård :o)

Haft en underbar helg!

Helgen som varit har jag tillbringat hos min syster i Kalix.
I fredags så packade jag in mamma & pappa i pappas bil & så åkte vi i väg. Vi hade ett stopp i Överkalix på ridklubben där jag träffade Anna-Maria som äger stället. Det är ganska lustigt att hon & hennes storasyster Malin haft Titan på sommarbete för många herrans år sedan & så korsas våra vägar i dag i och med projektet HästSam :o) De har hittat ett bra koncept i Överkalix där kommunen slutit ett  års kontrakt med ägarna & föreningen bara driver själva ridskolan, det skulle nog vara ett bra koncept för fler mindre ridskolor.

Vi har blivit bortskämda med god mat & dryck, bastu & bubbelbad i helgen.
Min systers hem är så varmt & ombonat att man genast känner sig hemma hos henne. Inte för att mitt hem ens är i närheten att jämföras med hennes :o)

På lördagen packade vi alla in oss i bilen & åkte till Haparanda för lite shopping.
Jag skulle givetvis på Hööks & sa att jag kunde gå dit från IKEA så kunde de andra komma efter senare.
Jag kände mig som om jag var med i något galen reklamfilm där jag stretade över diken för att ställda mig intill stora vägen & rusa över det ena körfältet när det blev tomt, över till nästa & vänta där till det var fritt & så hoppa över ännu ett dike. Givetvis började jag fnissa för mig själv där jag målmedvetet styrde stegen, närmsta vägen mot Hööks!

Jag stannade inte så länge med tanke på de övriga "icke hästfolket" som jag hade med mig (fast i sommras så  packade vi ut mamma & rullstol & så tvingade jag med henne & syrran in i paradiset :o)
Syrran kom in & var chockad över att jag redan stod i kassan (efter endast 30 minuters shoppping)
Hon blängde på grimman som låg på disken & frågade strängt: - Är det där ett träns?Jag svarade oskyldigt att det minsann var en grimma & då var det okej att handla... Undrar var min syster lärt sig ordet Träns & att jag inte behöver något mera??? :o) Hon hade ju nästan rätt dessutom, det finns hopp för henne också.

På kvällen blev det en underbar efterlängtad bastu, jag ville nästan inte gå ut, men tanken på att missa middagen fick mig till slut ut från bastun.

På söndagen var det dags för en ny träff på Ponderosa 4H gård.
Här var det en ganska ny styrelse som tagit över driften, i början på året var de endast 14 medlemmar & nu var de över 50 st! Det var ett mycket givande & inspirerade möte. Många idéer, tankar & funderingar väcktes. Jag var kvar där i drygt 2½ timme! Sista tiden stod vi ute & pratade efter en rundvandring på gården. Även här har Titan varit, jag hade lämnat ut honom till fodervärdar som tyvärr inte skötte om honom som de skulle & tillslut blev jag kontaktad av ledningen där som förklarade läget för mig & jag kund epå stört hämta hem en trasig ponny :o(
Jag var mycket frusen när kom tillbaka till syster, det behövde jag inte vara länge för än bubbelbadet var redo att värma min frusna kropp.

Observera ledlamporna i taket som lyster som en stjärnhimmel!

Så helgen har varit en bra blandning av bra jobbmöten & bra avslappning, gott sällskap & god mat.

Nu laddar jag om för möte i Kiruna i morgon kväll & på söndag blir det information hos Galgbackens Islandshästar. Nu börjar det äntligen röra på sig!

Man får lite abstinens att vara utan hästar en hel helg, jag fick i alla fall peta på en pålle i Kalix, men det är liksom inte samma sak.

Det är stenhårt i backen & vi väntar på snö. Jag har i alla fall hunnit ut på två mysiga ridturer med bästa killen.

Lurvig kille väntar på vintern

En annan rolig sak som hänt är att min guld-vän mest troligt hittat sin nya fyrfota drömprins! Vi håller tummar, tassar & hovar att allt går bra & att han snart blir norrlänning! Bättre ägare än Anki kan han då inte få!

En smörklick på en het potatis

Tog min onda hals & red lektion i kväll i alla fall. Skulle rida lugnt, men jag blev ganska så svettig, fast jag mår faktiskt bättre nu :-)

Jag var väldigt frustrerad på lektionen & funderade allvarligt att hoppa av Galsi & bara avsluta hela skiten!
Vi skulle jobba vidare med övningen "bogen in" eller "shoulder fore" som det också heter. En övning som går ut på just att bogen skall vara innanför spåret, hästen böjd i bålen & bakbenen jobba på rakt fram på spåret. Inte så lätt som det låter...

Vi har jobbat med den några gånger nu & jag har varit förtvivlad för jag får inte ihop det!
Det funkade inte i skritten så då förstod jag ju att det inte heller skulle fungera i trav, tölt eller galopp men har kämpat på & känt mig helt frustrerad. Problemet är att jag anser att jag har för många kroppsdelar som ska vara på olika platser, åt olika håll - samtidigt! = kaos i både kroppen & knoppen.

Vid bogen in så ska inner skänkel ligga något framför sadelgjorden & hästen skall böjas runt denna. Ytter skänkel skall ligga något tillbakadragen, den inre tygeln skall ställa & böja & den yttre reglera böjningen & vara förhållande. Axlarna skall vridas så som frambenen skall ställas, höfterna däremot skall vara vridna framåt så som man vill att att bakbenen skall gå.
Hästen skall gå på fyra spår i stället för tre som vid en öppna, eller två som när man rider rakt fram.
Lätt eller hur???

Jag fick inte ihop det helt enkelt. Jag fokuserade på att få dessa spår, glömde axlarna, skänklarna eller blicken. Jag kände mig totalt värdelös uppe i sadeln! Jag märkte att jag blev irriterad på Galsi som tappade framåtbjudningen (jag stannade kvar i skritt & jobbade då de andra började trava eftersom jag märkte att jag inte fixade det hela)
Tillslut så gjorde jag halt & tänkte hoppa av & gå hem!

Började titta på de andra & upptäckte att det var få som hade hästen på fyra spår, de flesta red på två där man kanske ska börja när man gör en ny övning, ett steg i taget.
Suckade & gav mig ut på spåret & tänkte att nu ska jag inte överarbeta detta utan ta det ett steg i taget & det funkade! I skritt, trav & till och med i galoppen!
Svettig & nöjd så avslutade jag. Stackars Galsi måste ha känt hur frustrerad jag var där uppe i sadeln där jag halkade omkring som en smörklick på en het potatis & gav honom en massa olika tecken & signaler som den stackaren försökte följa.
Jag måste lära mig att inte överarbeta saker, inget blir perfekt från första början!

Här finns en bra beskrivning av både bogen in & öppna för den som vill läsa mer: Positiv ridning

Skomakarens barn går i trasiga skor...

Det är väl så det brukar heta?
Kom & tänka på det idag att jag "snoppstensrensat" ett gäng med hästar & det var länge sedan jag kollade Galsi. Eftersom det var så mörkt & regnigt idag så passade jag på.
Hittade en "sten" som jag fick plocka ut, den var ganska hård jämfört med de stenar jag tagit ut från andra hästar.

Nu är den i alla fall ute & det är förhoppningsvis skönare för Galsi att kissa igen.

Eftersom vädret var så tråkigt passade vi på att gå på ridbanan & longera, eller plaskbanan ska man kanske säga för den var full med vattenpölar, mer vatten än sand nästan. Galsi har inga problem med det, han älskar att plaska i vatten....

Jag kör med kapson & lina, inget annat. Det är så kul att han själv hittat balansen, sänker sig & blir lång & låg i kapsonen. Jag önskar bara att vi haft en rundcorall att jobba i & kunna variera med löst arbete.

Jobbade med övergångar skritt - halt & sen trav - halt - trav. Tog några galoppfattningar i båda varven innan jag knäppte lös linan.
Han drog en brall & sprang iväg till den största vattenpölen & lekte lite i den & sen var han nöjd.
Vi jobbade på inkallningar, han brukar komma springande mot mig, men idag var det bara skritt som gällde.

Jag gör stopptecknet & han stannar på avstånd. Därifrån brukar vi jobba lite ryggning innan han kommer emot mig igen.
Jag har börjat jobba lite med spanskskritt, jag backar & lyfter benen högt & han går emot mig & gör likadant. Tyvärr så ska han flaxa två gånger med benet innan han tar ett steg fram.

Jag har börjat lägga till en halv framdelsvändning som han ska göra när jag pekar mot bakbenet, han fuskar lite & börjar redan innan jag pekat ibland :o)

Jag tycker det är jättekul att variera träningen med lite frihetsdressyr emellanåt. Det är nyttigt också, man får hästen mer lyhörd.

Snoppstenar

Jag vet att jag skrivit om detta tidigare, men det är en sak som tål att upprepas.

Galsis snoppstenar

Jag brukar känna igenom Galsis skap var 3é månad & nästan alltid kan jag plocka ut lite "stenar"
Genom att göra detta kontinuerligt så slipper han besvär med stora stenar som trycker mot urinröret.

Vad är då snoppstenar?
När valacker kissar så hänger de sällan ut hela härligheten, hingstar är duktigare på detta, hingstar får ju även erektioner lite nu & då & jag skulle tro att dessa stenar på så sätt trillar ut av sig själva.
"Stenarna" eller bönor som jag även hört att de kallas, bildas av en avlagring av mineraler & salter som blir kvar från urinet. Dessa samlas under förhuden & oftast så hamnar urinröret i kläm & detta kan ju inte vara behagligt då hästen ska kissa.

En häst som "skvätter" när den kissar & kanske kissar ofta, men lite kan man misstänka har stenar som gör det obehagligt att kissa. Många upplever oxå att hästen tappar lite av sina gångarter, den tar inte ut steget lika mycket.

Jag använder gummihanskar & parrafinolja då jag snoppstensrensar. Det är viktigt att man har något "halkigt" när man ska in & gräva runt i skapet. Parrafinoljan innehåller ju inte någon parfym eller annat som kan vara skadligt för hästen. Använd absolut inget som är parfymerat!
Jag sticker försiktigt in handen i skapet tills jag når snorren (som oftast dragits så långt bak som möjligt :-) Väl inne så känner jag på toppen, om det känns mjuk eller hårt, om det känns hårt så sitter det oftast en stor sten där. Det är viktigt att vara försiktig & kolla av hästen, dels så att den inte får ont & sen är det inte alla som uppskattar att man är där & gräver & man kan lätt få sig en spark. Upplever man att hästen har mycket emot att man är där & känner så rekommenderar jag att ta ut en veterinär som ger lugnande & sen känner efter.

Jag rensade några valacker i veckan & de hade bara "små stenar" & det gick lätt att ta ut dem.
En ägare kontaktade mig efteråt & skrev: "Tack för hjälpen! Han har visat förvånansvärd stor skillnad. Han vågar ta ut steget och fått högre aktion och framförallt fått tillbaka sin vilja och spring i benen. Ett stort tack ska du ha! :))"
Sådant är roligt att höra!

Stenar utplockade från min kompis häst

Så på med gummihandskarna, smörj in med parrafinolja & ut i stallen & gräv i era hästars snoppar! :-)