"Ett bett är inte skarpare än den hand som håller i det"
Det är säkert sant, men det är handen som stoppar in bettet i munnen, hästen har inte en chans att välja.
Jag har ju problem med bett till Galsi, det funkar inte på ledade bett, han biter sig som sagt i insidan av munnen. När vi upptäckte detta mådde jag fruktansvärt dåligt av vad jag såg, det var inte så ätt att upptäcka eftersom det sitter på insidan av kinden, en bit in. Jag trodde först han stuckit sig på en pinne han gnagt på i hagen, men höll koll på hans mun & när detta läkt ut & vi la på bett igen & red på
enbart lång tygel så uppstod det nya sår. Tillslut kom vi fram till att det var han själv som bet sig i munnen, snacka om lättnad för oss som ryttare!
Jag är ju en av dem som gått i frontlinjen för att man sak ha kvar obligatorisk veterinärbesikning på tävlingarna just därför att det är så många hästar med munskador, så åkte vi dit själv & jag skämdes som en hund & tyckte jag var en riktig djurplågare...
Jag försöker variera både bett & nosgrimma så ofta det går, jag är lite lat & det är bland annat därför jag har så många träns, de är färdig inpassade med olika bett :o)
Varför ska man variera bett & nosgrimma?
Den bästa risken att minimera betselrelaterade skador är att byta bett & nosgrimma var annan eller var tredje dag eftersom olika bett ger olika tryckfördelningar i munnen, nosgrimman ger tryckfördelning på utsidan. Den hästtandläkare jag anlitat tyckte att det överlag verkade som om islandshästarna har kort mun & tjocka läppar vilket gör att en remontnosgrimma kan ge ett sådant tryck att läpparna eller kinderna åker in i munnen på hästen & den biter sig ofrivilligt. Hon tyckte att man skulle tänka på detta & gärna spänna nosgrimman lite lösare.
Det absolut bästa bettet jag har är ett Myler eller om det är en Myler kopia, jag vet inte riktigt, men jag vet att det fungerar väldigt bra. Det är ledat men ändå rakt.
Nackdelen är att Mylerbetten finns inte att få tag på i Sverige, de är dessutom INTE billiga, fördelen med detta är att det är rostfritt. Jag har hittat ett billigt alternativ till detta bett, men det är tyvärr inte rostfritt.
Det finns på
Haglunds häst & kostar inte mer än 189:-
 |
| Mina övriga bett i diskstället hemma :o) |
 |
| Jag har denna variant av Kimnblewick som Galsi verkar trivas med. |
 |
2-delat med kopparrullar, jag har inte ridit på detta på länge & måste prova igen om det fungerar.
Jag brukar ha en curb till detta bett |
 |
| Vanligt rakt bett med fasta ringar |
Galsi fungerade tidigare på ett 3-delat med droppe som gör det lite svårare att lägga tungan över bettet. Jag red Saxi på ett sådant bett & det fungerade toppen på honom.
Jag har även en Sidepull som jag brukar använda när jag tränar för Lasse, men det är längesedan jag använt den.
Sen har jag ett hackamore, ett så kallat ponny hack.
 |
| Ponny hack |
Ett ponny hack är ett milt bett med hävstångseffekt. Man får tyvärr inte tävla i lätt klass på dessa, lite synd om man vill rida bettlöst men inte i öppenklass. Undrar om de så kallade indian hack eller indian bosal är tillåtna?
Det går många rykten om att man kan knäcka nosbenet på en häst om man rider på ett hackamore & tar för mycket i tygeln. Vad jag har hört så ska det inte gå med ett ponny hack eftersom det är ett väldigt milt hackamore. Det finns andra varainter av hackamore med längre skänklar (= större hävstångs effekt) samt råhud eller annat hårt över nosen.
När det gäller bett med "hävstångseffekt" måste
pessoa bettet vara det värsta!
Jag köpte ett sådant på rea en gång, provade det på hästen & sålde det direkt efter att jag sett denna bilden...
Det ser varken snällt eller trevligt ut. Det finns ingen kedja som kan stoppa rörelsen som det gör med exempelvis kimblewick betten. (se ovan)
Det har funnits många texter i bloggar om detta bett & tyvärr försvinner vissa av dem så jag ska nu kopiera lite av texten & länka till bloggen & hoppas den finns kvar att läsa i sin helhet.
Hur fungerar då ett pessoabett?
När du tar i tygeln sker detta: mundelen dras upp mot mungipan/tänderna, samtidigt som sidodelarnas rotation gör att nackstycket dras nedåt. Alltså:
Det trycker i nacken genom att sidostyckena kommer att spännas och för att undkomma det kommer hästen att vilja sänka huvudet (i hästens nacke finns det otroligt mycket nerver). Om man jämför just den delen av bettets påverkan med ett vanligt tvådelat där sidostyckena istället slakar när du tar i bettet är skillnaden stor. Pessoabettet trycks även upp mot gomtaket och uppåt mot hästens tänder (då den vanligaste konstruktionen är tvådelad), vilket gör att hästen vill höja huvudet. Pessoabettet ger alltså dubbla signaler.
Eftersom att det dessutom inte finns någon kedja dras bettet upp i hästens mungipa, utan någon begränsning. När detta sker kan hästen få sår- och tryckskador på gomtak, tänder och även mungipor. Nypskador är också väldigt vanliga då mundelen förflyttas långt på bettringen. Bettet är inte bra för tänderna på hästar därför att det rör sig så mycket i munnen och kan vid ett kraftigt/hastigt drag till och med slå sönder tänderna.
En annan väldigt viktig anledning till att inte vilja använda pessoabettet är den uteblivna eftergiften. Vid all sorts ridning vill man kunna ge hästen en belöning när den gör rätt i form av en eftergift, även i munnen. Med ett pessoabett går inte det eftersom att bettet är överrörligt. Utan en eftergift går hästen heller inte i en ärlig form. För att ge total eftergift på ett pessoabett måste man släppa ut tyglarna helt och hållet vilket torde vara väldigt opraktiskt. Detta kan du se på bilden ovan.
Hur reagerar hästen på detta?
Bettet kommer därmed få hästen att försöka komma undan bettets verkan och den kröker då på nacken. Att rida med ett pessoabett är som att skrika åt en döv. Varje hjälp du ger genom pessoabettet är betydligt större än du tror. Hästen kommer kanske till en början bli stum i munnen tills den slutligen väljer att "ge upp". För ryttaren kommer det knappt att kännas när man tar i tyglarna eftersom bettet inte har någon hävstång men för hästen känns det desto mer. Skulle man då ta tygeln till sig än mer så att man "har något i handen" kommer hästen ha hunnit känna bra mycket mer. Eftersom att hästen kommer att dra sig undan för bettet får man heller inte ett ärligt stöd på bettet.
Skulle man då väl byta bett är det inte ovanligt att hästen fått en "psykisk blockering" inför bettets inverkan. Antingen kommer hästen att vara så pass stum och "härdad" i munnen att ryttaren kanske väljer att betsla upp än mer eller så kommer den att gå undan även från det vanliga bettet av rädsla för att bettet kommer att trycka och göra ont. Hästen känns villigare och lydigare därför att den inte kan säga emot. Ju längre man använder ett pessoa, desto svårare blir det att betsla ner.
Förändringar som man kan se på en häst som rids på ett pessoabett, förutom det jag nämnt ovan, kan exempelvis vara att man märker av en förändring i hästens gångarter, hästen blir trippig i steget. Långa mungipor (bild ovan) är också något man ofta ser hos hästar som rids på pessoabett just för att det inte finns något stopp. Många hästar springer även och gapar till bettet för att undkomma smärtan. Signalerna som ges till hästen från pessoabettet är konfliktartade som jag nämnt tidigare vilket ofta ger reaktionen hos hästen att den drar sej undan. Ofta ser man ponnyer/hästar som går bakom hand, med sänkt rygg och bakbenen "på andra sidan ridhuset" när det rids dressyr på bettet. Pessoabettet ger summa summarum spänningar i hästens kropp vilket aldrig är bra.
Tyvärr ser man alldeles för många ponnyryttare som hoppar ha pessoabett på ponnyerna & de tar inte direkt milda tygeltag...
Hittade lite bilder på andra skrämmande bett & jag är glad vi inte hittar detat utbud i Sverige....
Det var lite av mina funderingar om bett.
Jag tycker att man ska anlita en hästtandläkare, eller häst odontolog som de tydligen heter & be om hjälp med utprovning av bett om man märker att man har problem med hästens mun. Att göra en årlig kontroll av tänderna är också viktigt för att se att allt är som det ska & om inte, åtgärda.
Gör även regelbundna kontroller i hästens mun för att se om det finns något sår, speciellt om du provat någon ny utrustning som rör munnen så som träns, nosgrimma eller bett.
