Stallbranden

Natten mellan fredagen den 13é & lördagen den 14é 2008 blev vi väckta av telefonen 4.44. Jessi han svara före mig & jag såg på "skvallermajjan" att det var skyddat nummer & mumlade något om "idioter".
Typiskt, hjärtat rusar alltid iväg när det ringer på natten och man vaknar. Gick på toa och hör helt plötsligt Jessica skrika: STALLET BRINNER, STALLET BRINNER!
Frågade vad det var för idiot som ringde och hon skriker då ännu högre: DET ÄR POLISEN!
Trodde att nu var det någon idiot som hade roligt… Fick luren av henne, hon bara skrek!
”Hej det här är Linnea från polisen, stall nr 11 på Småstallsområdet står i brand….Övertänt… Inga ljud ifrån stallet….”
Jag förstod ingenting???

Jag satt som handfallen i soffan & kände hur trött jag var, jag ville bara gå & sova igen. Jessi for i backen & var helt hysterisk, hon skulle till stallet & det NU! Tänkte hur ska jag kunna stoppa henne? Jag hade ingen ork till någonting! Som tur var hade hon ringt sin pappa & han kom, hon fick åka ner med honom till stallet OM hon följde med på akuten & fick en lugnande tablett, så åka de.
Jag satt kvar hemma & förstod ännu ingenting. En manlig polis ringde & frågade om vi blivit underrättade, tack & lov för skylten med allas telefonnummer vi hade på dörren. Vaknade till liv & insåg att Mirjas telefonnummer stod kvar trots att hon nyss flyttat. Talade om för polisen att de INTE fick ringa henne, hennes häst hade flyttat, tack & lov...
Hörde Jessica skrika i bakgrunden, frågade polisen om de kommit ner & jo Stefan var där med henne & försökte lugna henne. Sådan smärta är obeskrivbar...
Jag ringde mina vänner, det började trilla in tröstade sms på mobilen.
Två vänner dök upp här & tjatade på mig att jag måste åka ner, VARFÖR? Jag fattade inte, allt var ju ändå över, förbi slut, aldrig mer...

Jag följde med tillslut, satt tyst i bilen när vi åkte in på området, Linda parkerade vid sitt stall, jag satt kvar & såg förödelsen, ville inte vara där, ville hem igen.
Tillslut kom det en sådan vrede över mig att jag rusade ut från bilen & bara skrek!!!
Just då hade man en tyst minut på hopptävlingarna som pågick på banan bakom stallområdet.

Polisen hade spärrat av området & tekniker inväntades från Luleå innan vi fick ta ut hästarna.
Allt praktiskt som skulle ordnas var nog en räddning.
Hästarna hade dött av röken Saxi & Gassi hade vänt mularna mot varandra & låg så inne i stallet. Hrannar hade somnat i sin box på andra sidan stallgången.
Teknikerna kom på eftermiddagen efter det så fick vi gå in i stallet. Jag ville inte, Jessi gick in & tog farväl. Nina & Börje hade varit inne i stallet & lagt presenningar över kropparna så att bara huvudena syntes.
Våran urgulliga veterinär kom ner & gick in & chipkollade hästarna så vi kunde "bevisa" vilka det var som omkommit.
 Vi fick hästarna bortforslade innan kvällen & begravda dagen efter. Ena stallkatten Mimir saknades, vi ropade & ropade, men kunde inte hitta honom. Jag hade fodrat kväll på fredagen & Odin kom in & åt, men inte ett spår av Mimir. Katterna kunde ta sig in & ut själva i stallet, så det var inte så ovanligt att de inte kom till kvällen. Odin dök upp direkt efter branden, han var skygg & det försår man om han sett allt hända...

Odin följde med oss in i stallet, han strök sig mot sotiga boxdörrar, smög in under presseningen själv & kom ut sotig om tassarna. Han tittade på stallet & jamade... Sorgligt.
Den 18é tog Börje stegen & klättrade upp på det som var kvar av höloftet.
Kaptenen hade inte lämnat skutan...
I höet låg en illa sargad kattkropp & vilade...

Mimir & Odin


Nu började allt praktiskt jobb. Vi krattade i sotet, letade saker, jobbade som tokar, allt för att hålla oss sysselsatta.

Saxis box

Vi plockade ut saker, fotograferade för föräkringsbolaget, jisses så mycket grejjer man hade & hur skulle man komma ihåg allt???

Vi gjorde listor, krattade, fotograferade, skrev, sorterade, krattade igen. Eld förstör verkligen... Det fanns lite som gick att rädda, saker som legat i lådor i skåpet, små minnes saker, men det mesta var totalförstört eller så brandskadat att man inte kunde ha kvar det. Man luktade brandrök konstant, men det var ett sätt att bearbeta sorgen, att försöka komma vidare.

Att begrava tre hästar var inte heller så lätt, men med hjälp så löste även det sig. De vilar tillsammans alla tre, Saxi, Gassi & Hrannar.

Våran underbara veterinär skrev en dikt som han skickade till mig, den får mig än idag att gråta...

Requiem

I Valhall grälar Gudarne

Med arga ord och skäll

Vad som skall ske med fagra tre

Som kommit dit ikväll

En grå som molnets skugga

Som genom dalen drar

Två svarta såsom korpen

Som över fjället far

Så stolta och så tappra

Så skall de stridsdjur bli

Så råder högste Odin

Och Tor står honom bi

Nej knappast, säger Balder

Är striden deras lott

För i sin tid i Midgård

De gjorde bara gott

De gladde människofränder

med sin stil och fart och fläkt

Och värmde frusna händer

Med mulens andedräkt

De gav åt flickor trohet

Och vänskap ren och skön

Åt den som levt det livet

Kan finnas blott en lön

Då Balders tal har tystnat

Är Asaborgen still

Och alla som har lyssnat

Förstår vad Balder vill

Till ängder invid Valhalls vägg

De tappra tre går ut

Och hälsas utav hundra gnägg

Från de som lämnat oss förut.

Vila i frid Pållar, nu sticks jag inte mer.

Er Veterinär

Saxi var min själsfrände, det var han som bar mig rätt på livets väg, gav mig styrka, tröst & glädje. Han är otroligt saknad!
Att Galsi kom till oss i det skedet när han kom, med sina bus & upptåg har betytt oerhört mycket för oss. Att Galsi matte vaknade upp den morgonen med orden "Jag måste sälja Galsi" ringandes i öronen, hittade våran annons & ringde. Att han sen stod i just den lilla byn vi skulle till... Ja jag tror med bestämdhet att det var någon som hade en hov med i spelet, tack Saxi för allt du gett oss!

Galsi - en presentation

Galsi från Vade

E: Hrafn från Örvik
U: Losta frá Nordur-Hvammi

Född: 6/7 2000 (på Jessica dagen :o)

Sommaren 2008 förlorade jag & min dotter Jessica våran älskade islandshäst Saxi i en stallbrand. Vi beslöt oss ganska snabbt för att skaffa oss en ny kamrat.

Våra bekanta som förlorat sina två hästar i branden hittade intressanta hästar, men jag & Jessica hittade ingen vi riktigt fastnade för. Vi beslöt att åka med den andra familjen söderut när de skulle titta på "sina" hästar & om inte annat se det som en semester & komma bort lite.

Innan vi skulle åka så satte jag ut en annons:

Finns det en ny vän där ute? 

Leter efter en häst att kunna gå kurser med (dressyr, western & islands) 
tävla, rida i skogen & bara ha kul med, en kompis helt enkelt. 
Sto eller valack spelar ingen roll, 4 - 8 år, bra tölt, ha utstrålning. 
Garanterar god omvårdnad! 

Skrev sen att vi skulle åka ner mellan Hudiksvall & Sundsvall under veckan. På måndagen innan vi ska åka blir jag uppringd av en tjej som hade en svart valack till salu (Galsi) & otroligt nog så bodde hon i lilla Bergsjö, dit vi skulle!!!

Vi kom dit svettiga & djäkliga efter att ha åkt nästan 80 mil, sovit i bilen intill Skuleberget & borstat tänderna på toaletterna intill Höga kusten bron, shoppat lös på Hööks...

Jessi provrider Galsi

Här var vi sålda efter 2 dagars provridning 23/7 2008

08-08-08 skrev jag på kontraktet & betalade pojken, den 15/8 hämtade vi honom i Piteå tillsammans med familjens ena häst.

Så började våra äventyr tillsammans. 

Då har vi shoppat igen...

Jag är hopplös på att köpa hästgrejjer, Jessi håller på att bli tokig på alla "bra & ha" saker som jag köper, men jag är faktiskt vuxen ;o)

Senaste inköpet var ett par ljusblåa boots samt en sadelpadd som jag köpt på Tradera

På Tradera hittar man många bra & ha saker & jag använder även Tradera för att sälja bort lite emellan åt, man måste ju ha lite balans...

Jag har en bomlös Sensation Ride sadel som är underbar! Jag har tidigare använt renskinn under bomsadeln vi hade till Saxi & jag tycker det är ett underbart material att ha under sadeln. I och med renskinnets egenskaper med luftfyllda hårsäckar så är det nästan som att lägga luft mellan ryggen & sadeln. Hästarna bygger så fina jämna ryggmyskler med hjälp av renskinnet. Nu ska jag prova med padden & renskinn under sadeln.

Jag var på Hööks i lördags & där blev det ett par nya borstar, en ärmlös tävlingstopp, ett silverspö till Jessi & en spänningsprovare för elstängsel. Alltid hittar man något att fynda :o)

När jag var liten... Del 1

Jag har varit tokig i hästar så länge jag kan minnas. Tydligen har jag varit tokig i alla möjliga djur & mamma har berättat hur jag samlade på daggmaskar, spindlar & annat otyg i mina fickor... Jag har även försökt få liv i räkor & fiskar genom att lägga dem i blöt i en balja under min säng tills mamma upptäckte hur det luktade illa & slängde mina "återupplivnings försök"

Här är jag 3 år gammal & har just funnit min första kärlek, Silverlea. Silverlea & hennes ägare Monica tog mig under sina vingar & lärde mig grunderna i ridning. 

Den här bilden är tagen 2 år senare, 1975 då hade min ridkarriär startat.

När vi åkte på semester så jagade mamma & pappa alltid hästar till mig så jag skulle vara nöjd, & på något konstigt sätt så "hittade" jag hästar nästan överallt!

I Skåne intill min farmors torp så fanns den en bondgård som givetvis hade hästar inhyrda & där hästarna fanns, där fanns jag.

Jag klappar fina Silver. Ägarinnan gjorde ofta så att han fick stå & äta lös utanför foderrummet. En dag så hade hon lämnat dörren öppen & när han ätit klart så stack han (givetvis) in mulen i foderrummet & tog sig en tugga till. Jisses så arg hon blev & smockade till honom mitt på mulen! Jag var helt förskräckt att man kunde göra så mot sin vän...

Gubben står också & äter ur sin hink & här sitter jag i godan ro, utan hjälm & utan att någon håller fast honom... Konstigt att mamma vågade, hon var ju ändå "hästtjej" själv, fast det kan hända att det var pappa som var med mig & tog bilderna & han hade nog inte så mycket hum om vad som skulle kunna hända....

Gumman var ett fjordsto som jag hittade i Hishult 1975 när vi hade hyrt en stuga där. Jag hade alltid med mig min tygkasse med borstar & när man hittade en RIKTIG häst bakom knuten kom de väl till pass. En kille kom förbi på cykel & hittade mig utanför hagen, han kände ägaren till Gumman & så cyklade vi dit & saken var "biff" jag fick borsta Gumman & "sköta om henne" under tiden vi hyrde stugan.

Min mormor & morfar bodde i Strängnäs & där fanns Näsbyhoms Stuteri, som än idag finns kvar: http://nasbyholm.webs.com. Här födde de då upp Welsh & New forest, Tom Cobbley blev min favorit & det var ett återkommande inslag att få åka ut till Näsbyholm & rida på "Tommen" som han kallades. Jag besökte Näsbyholm i vuxen ålder & frågade då om "Tommen" & han hade tydligen levt länge, men blivit blind de sista åren.

Fortsättning följer en annan dag :o)

Tankar om bett

Jag har tänkt mycket på bett & bettets inverkan den senaste tiden.
Galsi fick förra hösten helt plötsligt sår i munnen av sitt 3-delade bett, röda, äckliga sår på insidan av läppen.

Inte så lätt att fota insidan av en hästmun :-)

Vi har haft ute hästtandläkare åt honom som tittat både på betten & i munnen & det är helt enkelt så att han har dels en aktiv mun & tuggar mycket på bettet & sen har han tjocka innerläppar vilket gör att han biter/nyper sig själv på insidan av läppen.

Jag som haft en ganska stor bettsamling, fick nu minska ner till oledade bett. Vi har ett 2-delat D-bett med koppar rullar som han ännu (peppar, peppar) inte fått sår utav.

De bett jag använder nu är dels ett vanligt raktbett med fasta ringar.

Sen har vi ett Kimblewick bett eller jaktkandar som det ibland kallas. Jag var lite skeptisk vad Galsi skulle tycka om detta bett, men han fungerar jättebra på det. Jag har tyglarna fast i ringarna, inte i de små hålen i ringarna, på sådant sätt så är det ett milt bett.

Sen har jag haft sådan tur att jag fått tag på ett Mylerbett på Tradera, detta fungerar Galsi väldigt bra på! Det är rakt, men har en rulle på mitten så att de båda sidorna kan röra sig obehindrat av varandra. Jag letar efter fler Mylerbett, men de verkar inte säljas mer i Sverige...

Jag har hittat en kopia av Mylerbettet på http://www.hastprodukter.se men tyvärr är det inte rostfritt & som Galsi tuggar på bettet så blir det rostigt ganska snabbt trots att vi är jätte noga med att skölja & torka betten efter användning.

Sen har vi även ett Hackamore, en Sidepull samt en annan variant av bettlöst som går i kors under ganascherna.

Jag har tittat en hel del på Bombersbett, men det verkar som om även dessa är gjorda i sötmalm & rostar. Inte kul att lägga ner över tusenkronor på ett bett som rostar på någon månad...
Happy tounge bettet tycker jag ser ut att ha lite väl hög port & jag är rädd att den ligger emot gommen.

Då tycker jag att Barrel med fasta ringar såg intressantare ut, men det är dock drygt 1 000:- som man ska punga ut med...

Det skulle finnas ett ställa där man kan hyra bett & få prova ordentligt hur de fungerar innan man köper.

Det var mina fösta tankar om bett, det kommer säkert flera...

Nu ska vi testa blogga

Galsi är nu på bete i Sakajärvi & det är lite tomt utan honom, men han behöver få vila, gå med andra hästar & bara vara HÄST.
Ska se om jag får ihop ett bloggande av detta :-)
Här är en liten film från när han kom ut på betet.

Jag har tänkt blogga lite om vad vi gör, lite tankar & funderingar om allt & inget samt annat smått& gott.

På återskrivande :-)