Det är verkligen evigheter sedan jag skrev något här....
Ibland så finns inte tiden & även om man "bloggar" fritt i hjärnan hamnar det inte på pränt :-)
Jag verkligen ÄLSKAR mitt jobb, går nog ibland in för mycket i det. Jag har ju alltid älskat alla sorters djur & detta är det näst perfekta jobbet man kan ha. Det bästa jag haft är att jobba som ridlägerledare, då fick jag jobba med både barn & djur, helt underbart!
Det är så roligt att än idag få höra av folk: - Men nu har du då verkligen hamnat rätt! när de träffar mig för första gången på stationen.
Jo jag har nog det. Jag har en passion för djur (de är så mycket klokare än oss människor) och de är faktiskt mer tacksamma än vad vi är :-)
Djur har alltid varit en stor passion hos mig, hjälpte till och med myggor och knott och hade ett "mygg och knott pensionat" i mamma och pappas garage när jag var liten, tror jag stjälpte mer än hjälpte,,,
Samlat på sniglar när vi var hos mormor och morfar nere i Strägnäs på somrarna, försöka smuggla hem några i resväskan som mamma som tur hittade och kunde släppa ut i sin rätta miljö. Mamma säger att hon fick alltid tömma mina fickor ordentligt innan hon tvättade mina kläder, för där kunde jag samla på mig vilka djur som helst. Försökte återuppliva en fryst räka som jag räddade undan mamma och pappas käftar och la i en liten blå balja med vatten och en sten och hoppades på återupplivning, Tyvärr blev det bara en illaluktande stank under min säng och mamma avslöjade min hopplösa räddningsaktion :-)
Vet inte om det är en nackdel eller en fördel att jag är så ruggigt blödig. Får lätt (och ofta) tårar i ögonen när djurägare är ledsna. När det kommer till att fatta det där väldigt viktiga, men fruktansvärt hemska beslutet, är det mer än en gång jag fått svälja hårt och gå undan. Vet ju tyvärr hur det känns... Många gånger känns det hemskt att djuren inte får leva lika länge som oss, många gånger känns det även som om det är förmån djuren har att det finns en "rätt att förkorta deras lidande"
Vissa djur sätter stora avtryck i hjärtat, de kommer alltid att leva kvar där.
Jag har haft förmånen att träffa ett gäng sådana, både i och utanför jobbet.
Något som jag alltid tyckt är viktigt är att få träffa en veterinär som man får förtroende för, en som lyssnar. Även om vi djurägare många gånger är hemska när vi anlitat "Dr Google" innan vi kommit till veterinären, så finns det faktiskt veterinärer som suckar i det tysta och sakta men säkert och utan ett idiot förklara oss, att den diagnos som "Dr Google" ställt passar in på en 58-årig get i Gambia... :-)
Jag har förmånen att få jobba ihop med en sådan veterinär, och jag lovar, jag vågar lämna mina barn såväl som mina djur helt i hennes händer. Hon lyssnar och vågar se "utanför boxen" Hon provar gärna de idéer som vi djurägare har och är fruktansvärt lyhörd.
Har förmånen att ibland få jobba med en till veterinär med de egenskaperna och insett att de är väldigt få :-)
Vi ska vara rädda om de underbara veterinärer som hjälper våra djur, ställer upp i vått och torrt och alltid har ett lugnande råd att ge oss "hysteriska mammor"
Är så glad att jag hittat ett bra team runt mig och mina djur, veterinärer, hovslagare, tränare, massör och goda, stöttande vänner!
God natt och god jul och var rädd om era fyrbenta och tvåbenta vänner!
lördag 19 december 2015
onsdag 10 september 2014
Vi gör gott, varje dag
Jag har varit hos Distriktsveterinärerna i Gällivare sedan den 19 maj. Först som praktikant & sedan som sommarvikarie.
Jisses så mycket jag lärt mig & så imponerad jag är!
Varje dag gör dessa "djurens hjältar" insatser för att dina och mina älskade djur ska må bättre.
Varje dag är det någon av Distriktsveterinärerna i Gällivare Kiruna eller Jokkmokk som har jour och är beredd att rycka ut om ditt djur blir dåligt.
Detta är fördelen med att ha distriktsveterinärer de är obligerade att ha jourverksamhet.
Jag blir mörkrädd när jag för något år sedan läste om en häst i Luleå som fick stå 5 timmar med brutet ben för att det inte finns kvar distriktsveterinärer i området!
Visst kan privata ibland vara billigare men frågan är vad blir "billigast" i längden?
Jag är då väldigt mån om att vi får ha kvar våra distriktsveterinärer så jag kan känna mig trygg 24 timmar om dygnet!
De veterinärer som jabbar på stationen i Gällivare idag är:
Dorina Lux är 36 år och kommer från Tyskland där hon haft egen praktik under drygt sex år.
Dorina har studerat veterinärmedicin i Tyskland 2003 – 2009 och har jobbat med både små djur samt en massa med både hästar och kor.
2013 började hon jobba hos Distriktsveterinärerna i Kiruna, men har nu anställning i Gällivare. Dorina har i sin ungdom varit verksam inom voltige och har även utbildat ungdomar inom den grenen. Hennes kunskaper inom ”häst” är hältutredningar och ledinjektioner. Nu behöver vi alltså inte åka till Boden för att ledspruta, utan kan göra detta på hemmaplan. Man har kommit fram till att det är mindre risker att ledspruta en häst på hemmaplan där den är med bakterier som den är van vid än på en klinik som aldrig kan bli helt steril. Dorina är även utbildad på ultraljudsundersökningar av såväl senor och skador som dräktighet, hon har även jobbat på en stor hästgård i Tyskland med insemination. Hon har även gått utbildning för akupunktur.
Anna Eidenert Eriksson är det andra nya ansiktet på stationen. Anna är 36 år och är i botten husdjursagronom med inriktning mot utfodring av häst med sadlade om och utbildade sig till veterinär. Hon har jobbat som sköterska på hästkliniken på universitetsdjursjukhuset under studietiden och har goda kontakter med forskare och kliniker. Anna har även gått steg 1 på Axelssons hästmassage. Hon är hobbyryttare och är nyinflyttad Gällivarebo med intresse för både stora och små djur.
Dessutom jobbar det tre ”hästtjejer” som assistenter på stationen, Britt-Marie Mallfors, Fanny Järdeholm och Anna Mattson.
I måndags hade vi en föreläsning om Akutsjukvård för häst tillsammans med HästSam, Distriktsveterinärerna & RKD. Det lockade drygt 50 personer!
Efter den teoretiska delen där vi fick information om den friska hästen, sårskador, kolik, foderstrupsförstoppning (kommer vara ännu mer noga i framtiden att blöta all pelleterad mat..), korsförlamning så gick vi ut i två stall & hade en praktisk genomgång där vi lärde oss känna pulsen på en häst, hur man lyssnar på tarmljud & hur man bandagerar. Mycket nyttig information som även vi som haft häst länge behöver påminnas om.
Idag har jag haft praktik & lärt mig göra tandsanering, "försökskatt" har min egen Nisse fått vara. Han var i stort behov av en tandsanering & jag skäms som djurägare att det fått gå så långt med hans tänder. Men jag har i ärlighetens namn inte tittat mina katter så mycket i munnen som jag tittat i Galsis mun... En sak som borde fått mig att vara mer noga är att Nisse inte äter torrfoder, han får på så sätt inte en naturlig slipning av tänderna.
Nisse hade en massa tandsten & man ser verkligen skillnaden på tändernas färg före & efter ultraljudet...
En tand fick dras ut, det är den med röd ring omkring.
Här sanerar jag tandsten med ultraljud himla effektivt & man har nästan lust att köra på sina egna tänder, de ser så himla rena & fräscha ut efteråt :-)
En sak är säker, hade jag varit (hmm) mycket yngre så hade mitt yrkesval varit helt klart!
Vi gör gott, varje dag, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året!
Jisses så mycket jag lärt mig & så imponerad jag är!
Varje dag gör dessa "djurens hjältar" insatser för att dina och mina älskade djur ska må bättre.
Varje dag är det någon av Distriktsveterinärerna i Gällivare Kiruna eller Jokkmokk som har jour och är beredd att rycka ut om ditt djur blir dåligt.
Detta är fördelen med att ha distriktsveterinärer de är obligerade att ha jourverksamhet.
Jag blir mörkrädd när jag för något år sedan läste om en häst i Luleå som fick stå 5 timmar med brutet ben för att det inte finns kvar distriktsveterinärer i området!
Visst kan privata ibland vara billigare men frågan är vad blir "billigast" i längden?
Jag är då väldigt mån om att vi får ha kvar våra distriktsveterinärer så jag kan känna mig trygg 24 timmar om dygnet!
De veterinärer som jabbar på stationen i Gällivare idag är:
Dorina Lux är 36 år och kommer från Tyskland där hon haft egen praktik under drygt sex år.
Dorina har studerat veterinärmedicin i Tyskland 2003 – 2009 och har jobbat med både små djur samt en massa med både hästar och kor.
2013 började hon jobba hos Distriktsveterinärerna i Kiruna, men har nu anställning i Gällivare. Dorina har i sin ungdom varit verksam inom voltige och har även utbildat ungdomar inom den grenen. Hennes kunskaper inom ”häst” är hältutredningar och ledinjektioner. Nu behöver vi alltså inte åka till Boden för att ledspruta, utan kan göra detta på hemmaplan. Man har kommit fram till att det är mindre risker att ledspruta en häst på hemmaplan där den är med bakterier som den är van vid än på en klinik som aldrig kan bli helt steril. Dorina är även utbildad på ultraljudsundersökningar av såväl senor och skador som dräktighet, hon har även jobbat på en stor hästgård i Tyskland med insemination. Hon har även gått utbildning för akupunktur.
Anna Eidenert Eriksson är det andra nya ansiktet på stationen. Anna är 36 år och är i botten husdjursagronom med inriktning mot utfodring av häst med sadlade om och utbildade sig till veterinär. Hon har jobbat som sköterska på hästkliniken på universitetsdjursjukhuset under studietiden och har goda kontakter med forskare och kliniker. Anna har även gått steg 1 på Axelssons hästmassage. Hon är hobbyryttare och är nyinflyttad Gällivarebo med intresse för både stora och små djur.
Dessutom jobbar det tre ”hästtjejer” som assistenter på stationen, Britt-Marie Mallfors, Fanny Järdeholm och Anna Mattson.
I måndags hade vi en föreläsning om Akutsjukvård för häst tillsammans med HästSam, Distriktsveterinärerna & RKD. Det lockade drygt 50 personer!
Efter den teoretiska delen där vi fick information om den friska hästen, sårskador, kolik, foderstrupsförstoppning (kommer vara ännu mer noga i framtiden att blöta all pelleterad mat..), korsförlamning så gick vi ut i två stall & hade en praktisk genomgång där vi lärde oss känna pulsen på en häst, hur man lyssnar på tarmljud & hur man bandagerar. Mycket nyttig information som även vi som haft häst länge behöver påminnas om.
Idag har jag haft praktik & lärt mig göra tandsanering, "försökskatt" har min egen Nisse fått vara. Han var i stort behov av en tandsanering & jag skäms som djurägare att det fått gå så långt med hans tänder. Men jag har i ärlighetens namn inte tittat mina katter så mycket i munnen som jag tittat i Galsis mun... En sak som borde fått mig att vara mer noga är att Nisse inte äter torrfoder, han får på så sätt inte en naturlig slipning av tänderna.
Nisse hade en massa tandsten & man ser verkligen skillnaden på tändernas färg före & efter ultraljudet...
En tand fick dras ut, det är den med röd ring omkring.
Här sanerar jag tandsten med ultraljud himla effektivt & man har nästan lust att köra på sina egna tänder, de ser så himla rena & fräscha ut efteråt :-)
En sak är säker, hade jag varit (hmm) mycket yngre så hade mitt yrkesval varit helt klart!
Vi gör gott, varje dag, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året!
måndag 18 augusti 2014
Sensation Ride till salu
Nu säljer jag min underbart sköna Sensation Ride sadel. Det är en G3 med uppgraderat G4 säte för att kunna ha vanliga stigläder i. Original lädren finns ej kvar.
Den har extra stora knästöd, 3 paddar ingår, 2 st Skito (ett par inlägg i memory foam) samt en röd Grandeur vojlock med inlägg.
Sensation Ride G3 med G4 säte blir mer uppbyggd i bakvalvet & man får ett djupt säte.
Den är underbart mjuk att rida i. Plattan där stiglädren sitter fast är flyttbar så att man kan ställa in den efter egen smak. Sadeln är 100% flexibel.
Den väger knappt någonting utan stigbyglar, man lyfter den lätt på en hand.
Man kan byta ut många av delarna på sadeln som säljs av Soft Saddles
Pris: 10 000:- + frakt (ny pris på allt ca 17 500:-)
Kan skickas med Blocketpaketet vilket innebär att du som köpare har 24 timmar på dig att godkänna varan.
Den har extra stora knästöd, 3 paddar ingår, 2 st Skito (ett par inlägg i memory foam) samt en röd Grandeur vojlock med inlägg.
Sensation Ride G3 med G4 säte blir mer uppbyggd i bakvalvet & man får ett djupt säte.
Den är underbart mjuk att rida i. Plattan där stiglädren sitter fast är flyttbar så att man kan ställa in den efter egen smak. Sadeln är 100% flexibel.
Den väger knappt någonting utan stigbyglar, man lyfter den lätt på en hand.
Man kan byta ut många av delarna på sadeln som säljs av Soft Saddles
Pris: 10 000:- + frakt (ny pris på allt ca 17 500:-)
Kan skickas med Blocketpaketet vilket innebär att du som köpare har 24 timmar på dig att godkänna varan.
![]() |
| Ca 45 cm från bakvalvet till sömmen på framvalvet |
![]() |
| Skitopadd |
![]() |
| Grandeur vojlock |
Yihaaa!
Idag har jag & Galsi varit med om något nytt, vi har varit med på Westerntävling & tävlat Trail E. Superkul!
Jag har under flera år ridit kontinuerligt för min hovslagare Lasse som är westerntränare. Jag började träna redan när jag hade Saxi för det var något inom westernridningen som tilltalade mig. Tanken att hästen ska hitta sin egen balans & bära sig själv. Mycket arbete med lösgörande övningar & att arbeta med sin egen kropp & koordination.
Lasse har slutat hålla lektioner för ett bra tag sedan & när jag nu fick chansen att rida för honom igen så insåg jag hur mycket jag saknat det.
Många blir avskräckta över att vi jobbat med ganska stora rörelser med våra kroppar, men tanken är att överdriva en rörelse för att hjälpa hästen på rätt väg & på så sätt tillslut knappt röra sig alls i sadeln (kan inte förklara det på annat sätt :-)
Skithäftigt när jag förra veckan red serpentiner & det räckte med att jag bara vinklade om händerna & red med benen för att vi skulle fixa dem :-)
När vi kursade för Lasse fick vi ofta rida trailbanor, rygga i L, sidepass, serpentiner mm. Så nu när jag såg att det skulle vara tävling här så tänkte jag att både jag & Galsi behövde få göra något roligt :-)
Banan i sig var inte så svår, så här såg den ut.
Första momentet var bara att rida genom två hinderstöd, vilket vi klarade utan avdrag... :-)
Över bommen så slog han i & det blev -1 poäng, i ryggningen fick vi ½ poängs avdrag & det var nog för att han sladdade lite, de fyra bommarna smällde han i igen & det blev 2½ poängs avdrag (han är slarvig över bommar & jag håller andan för jag tycker inte om travbommar... ), vid bron, som var en lastpall med träskiva på, tvekade han lite så - ½ poäng igen. Serpentinerna kom jag lite snävt på & jag tyckte vi hade för hög fart & lyckades välta (sparka iväg) den sista konen så -3 där samt -1 på hur vi klarade hela momentet med serpentiner. Slutpoäng blev 62,5 vilket tydligen var bra för en "rookie" :-)
Vi vann ju såklart eftersom vi var de enda startade i den här klassen....
Helt klart ska vi fortsätta med detta, jättekul med lite hjärngympa för oss båda & jag ser att Galsi tycker det är roligt & det är huvudsaken!
Nackdelen med att tävla är att man inte hinner se någon av de andra & jag missade de svårare trailbanorna.
Men det kommer fler tillfällen hoppas jag.
Jag är så glad att stå på ett "blandat" stallområde, detta gör att man får inblick i andra grenar & törs prova på, något som berikar både häst & ryttare!
Här är en film från 2011 då vi rider trailbana för Lasse:
En sak är då säker, jag är lika dålig på att använda benen nu som då.... :-)
Avslutar med den obetalbara "Flytta rumpan" filmen :-)
Jag har under flera år ridit kontinuerligt för min hovslagare Lasse som är westerntränare. Jag började träna redan när jag hade Saxi för det var något inom westernridningen som tilltalade mig. Tanken att hästen ska hitta sin egen balans & bära sig själv. Mycket arbete med lösgörande övningar & att arbeta med sin egen kropp & koordination.
Lasse har slutat hålla lektioner för ett bra tag sedan & när jag nu fick chansen att rida för honom igen så insåg jag hur mycket jag saknat det.
Många blir avskräckta över att vi jobbat med ganska stora rörelser med våra kroppar, men tanken är att överdriva en rörelse för att hjälpa hästen på rätt väg & på så sätt tillslut knappt röra sig alls i sadeln (kan inte förklara det på annat sätt :-)
Skithäftigt när jag förra veckan red serpentiner & det räckte med att jag bara vinklade om händerna & red med benen för att vi skulle fixa dem :-)
När vi kursade för Lasse fick vi ofta rida trailbanor, rygga i L, sidepass, serpentiner mm. Så nu när jag såg att det skulle vara tävling här så tänkte jag att både jag & Galsi behövde få göra något roligt :-)
Banan i sig var inte så svår, så här såg den ut.
Första momentet var bara att rida genom två hinderstöd, vilket vi klarade utan avdrag... :-)
Över bommen så slog han i & det blev -1 poäng, i ryggningen fick vi ½ poängs avdrag & det var nog för att han sladdade lite, de fyra bommarna smällde han i igen & det blev 2½ poängs avdrag (han är slarvig över bommar & jag håller andan för jag tycker inte om travbommar... ), vid bron, som var en lastpall med träskiva på, tvekade han lite så - ½ poäng igen. Serpentinerna kom jag lite snävt på & jag tyckte vi hade för hög fart & lyckades välta (sparka iväg) den sista konen så -3 där samt -1 på hur vi klarade hela momentet med serpentiner. Slutpoäng blev 62,5 vilket tydligen var bra för en "rookie" :-)
Vi vann ju såklart eftersom vi var de enda startade i den här klassen....
Helt klart ska vi fortsätta med detta, jättekul med lite hjärngympa för oss båda & jag ser att Galsi tycker det är roligt & det är huvudsaken!
Nackdelen med att tävla är att man inte hinner se någon av de andra & jag missade de svårare trailbanorna.
Men det kommer fler tillfällen hoppas jag.
Jag är så glad att stå på ett "blandat" stallområde, detta gör att man får inblick i andra grenar & törs prova på, något som berikar både häst & ryttare!
Här är en film från 2011 då vi rider trailbana för Lasse:
En sak är då säker, jag är lika dålig på att använda benen nu som då.... :-)
Avslutar med den obetalbara "Flytta rumpan" filmen :-)
söndag 15 juni 2014
Vad är det för fel på hästen?
Så heter en mycket bra bok som Håkan Lundell, "guru" inom kiropraktik på häst. Håkan är diplomerad equiterapeut sedan 1992 och har hunnit med en hel del hästar under sina händer de år han jobbat.
Boken handlar mycket om problem med SI-lederna (Sacro-Iliaca eller Ileosakral)
Vad är då SI-liederna?
Si-lederna eller korslederna är en mycket liten led som sitter där bakdelens skelett fäster in mot ryggraden. På en del av bäckenet, på båda sidor finns en plan yta, på översidan av korsbenet finns en motsvarande plan yta, dessa hålls emot varandra av ett system av kraftiga ligament och muskler. När problem uppstått i området har dessa plana ytor sugits fast mot varandra likt två glasskivor med vatten emellan. Ledens funktion är att hålla ihop rygg och bakdel och att överföra kraft från bakbenen till ryggen och framdelen. Även om rörelsen i denna led är liten resulterar detta i obehag och får stora konsekvenser. Hästen blir sned och kommer att förskjuta tyngdpunkten diagonalt på höger framben om låsningen sitter på vänster sida.
SI-lederna är en svag punkt i hästens kropp, kan nästan säga en dålig konstruktion iallafall för det ändamålet vi använder hästen till. Det behövs inte så mycket våld för att det ska bli bekymmer, det räcker att hästen går omkull, tappar fästet med ena bakbenet när den ska springa iväg, att den backar snett och trampar av transportlämmen för tidigt. Med bekymmer menas förskjutningar och kompressioner i lederna.
Symptomen för "låsta" SI-leder är många & olika från häst till häst, vissa väldigt diffusa det kan vara sakar så som:
Boken handlar mycket om problem med SI-lederna (Sacro-Iliaca eller Ileosakral)
Vad är då SI-liederna?
Si-lederna eller korslederna är en mycket liten led som sitter där bakdelens skelett fäster in mot ryggraden. På en del av bäckenet, på båda sidor finns en plan yta, på översidan av korsbenet finns en motsvarande plan yta, dessa hålls emot varandra av ett system av kraftiga ligament och muskler. När problem uppstått i området har dessa plana ytor sugits fast mot varandra likt två glasskivor med vatten emellan. Ledens funktion är att hålla ihop rygg och bakdel och att överföra kraft från bakbenen till ryggen och framdelen. Även om rörelsen i denna led är liten resulterar detta i obehag och får stora konsekvenser. Hästen blir sned och kommer att förskjuta tyngdpunkten diagonalt på höger framben om låsningen sitter på vänster sida.
SI-lederna är en svag punkt i hästens kropp, kan nästan säga en dålig konstruktion iallafall för det ändamålet vi använder hästen till. Det behövs inte så mycket våld för att det ska bli bekymmer, det räcker att hästen går omkull, tappar fästet med ena bakbenet när den ska springa iväg, att den backar snett och trampar av transportlämmen för tidigt. Med bekymmer menas förskjutningar och kompressioner i lederna.
Symptomen för "låsta" SI-leder är många & olika från häst till häst, vissa väldigt diffusa det kan vara sakar så som:
- Hästen ställer inte upp sig jämt på alla fyra benen
- Dålig ryggverksamhet
- "Släpar" bakbenen
- Kortar steget på ena bakbenet
- Svårt att sko hästen, framför allt bak
- Passtaktig skritt och tölt
- Rollar i tölten
- Växlar bakben ofta vid vila
- Hård i munnen, biter tag i bettet
Detta är några av de symptom som man kan läsa om i Håkans bok.
På Galsi såg man att han var dålig att lyfta & sätta in bakbenen inunder sig, han släpade dem nästan bakom sig, dessutom hade han väldigt "ank-lik" gång, han vaggade fram.
Trots att SI-leden är en mycket liten led så är den väldigt omtalad. Vissa hävdar att den inte går att behandla och att man alltid ska låta en veterinär ställa diagnosen. Det känns jätteskönt att Anna Semrén är både veterinär och kiropraktor.
Jag har sett henne behandla många SI-leder, sett hästar som efter behandling av SI-lederna blivit mycket bättre. Galsi var ju på god väg innan han gjorde sitt bredställ & satte sig på rumpan...
Jag rekommenderar er att läsa Håkans bok och själva bilda er en uppfattning om den beryktade SI-leden.
fredag 6 juni 2014
Glädje & sorg
Nu har jag hunnit vara tre veckor på praktik hos Distriktsveterinärerna & det är så roligt & spännande!
Första veckan slutade väldigt, väldigt sorgligt.
Min älskade Tarzan blev dålig & fick avlivas akut på söndagen.
Mitt hem, mitt liv & mitt hjärna blev så mycket tommare...
Jag fick fem extra bonus år med min mycket speciella "trassel-man"
Han fick diabetes och jag trodde redan då det var dags att ta farväl, men fem år kämpade vi.
Revelj 5,50 varje morgon för mat & insulinspruta, samma vid 18-tiden på kvällen. Lunch & kvällsmat på detta. Många tider att passa & lika förvirrat varje år när man ska ställa om klockan till sommar eller vintertid.
Den 24/7 skulle han fyllt 14 år.
Jag tror han väntade med flit tills min första vecka var över på veterinärstationen.
Jag hade hunnit ta hand om några avlivade hundar och det gjorde på något sätt saken lättare. Det var bara beslutet som var svårt att fatta...
Jag ska skriva mer om Tarzan en annan dag, just nu orkar jag inte. Han låg mig så varmt om hjärtat just för den speciella katt han var <3 p="">
Näst efter sommaren då jag jobbade på Slätterne Gård är nog detta det roligaste jag gjort!
Mycket lärorikt & ett härligt gäng att jobba med.
Jag frågar så mycket jag kan & suger i mig kunskap, klantar mig ibland, men de har ännu inte slängt ut mig :-)
När det gäller hästarna i kommunen känns det nästan som om jag har pinsamt mycket kunskap om dem .
Telefonnummer till ägare, har koll på i vilket stall de flesta hästar står i och vem som äger vilken häst.
Vi har en mycket kompetent veterinär här nu som heter Dorina. Vad många inte vet är att det finns ett portabelt ultraljud för undersökningar av skador som Dorina är duktig på att läsa av, hon gör även ledsprutningar. Något som vi tidigare fårr åka till Boden (25 mil enkel resa) för att göra.
Man har dessutom kommit fram till att det är bättre att göra ledsprutningar i hästens hemma miljö där den är van vid de bakterier som finns än på en klinik med en massa okända bacilussker.
Jag har hunnit vara med på operationer och det är verkligen spännande!
Jag trodde att det skulle vara lite läskigt att se blod och öppna sår, men det är det inte. Den enda känslan man har är att detta hjälper djuret.
Jag har lyckats klanta mig också när jag skulle serva med sterilt material, så det gick en del kompresser innan jag lyckades. Gick ut & packade ett gäng & tränade på att öppna & vända ut dem på ett bord & givetvis fungerade det klockrent då...
Har lärt mig sterilpacka instrument & köra dem i autoklaven.
Med guidning har jag gjort blod- och urin analyser.
Givetvis så klumpade jag mig där oxå, fast jag hör tydligt, Tryck på knappen när det piper, så var min tumme tvungen att trycka innan... *SUCK*
Gör om, gör rätt!
Att lära mig alla namn på de olika instrumenten kommer jag nog aldrig göra, men jag har lärt mig en del i alla fall.
Tandsaneringar är spännande att se. Det är otroligt vilken skillnad det blir i hundens mun efter att man sanerat den med ultraljud. Det är nästan så man vill göra det på sig själv :-)
Avlivningar är nog det jag fasat för mest, dels är jag nog inte riktigt överens med döden, dels så känns det jobbigt att möta djurägarens sorg, det ligger så nära en själv. Det är varje djurägares största, viktigaste & jobbigaste beslut att fatta. Jag tycker djuren har en förmån där, de slipper lida.
Som det är nu så är oftast veterinären själv med djurägaren.
Jag erbjöd mig själv redan första veckan att vara med att vara med vid omhändertagande efteråt och det var inte så hemskt. Däremot tycker jag alltid att de blinkar åt mig, jag måste stå & stirra en lång stund & det händer inget, men när jag vänder bort huvudet så ser jag den där blinkningen i ögonvrån...
Fridfullt ser det ut i alla fall och det ger mig tröst.
Jag & Galsi har hunnit prova på ett halvt pass i Integrerad Ridning för Camilla Bellander, C Harmoni
Vi hade anordnat kursen i HästSam & var en salig blandning av olika kulörer, valörer, raser & inriktningar på kursen. Har bara hört positivt & vi kommer att fortsätta köra med lite kontinuitet till hösten.
Många nyttiga tips fick jag. Det var så roligt att hon såg samma som Anna Semren, det är höger bakknä som strular, men att han är lös & fin i bogarna. De som varit våran tidigare akilleshäl.
Nu har vi satt in behandling med löksoppa (DMSO) & skrittar var annan, var tredje dag, annars är det promenader som gäller. Vi går en liten bit i skogen & lyfter på fötterna, en ganska brant uppförsbacke i mycket sakta mak med huvudet lågt, lite rump-förflyttningar på plan mark & en svagt lutande nerförsbacke. Ganska friskt tempo emellan.
I helgen är det Bifrosts 10-års jubileum & det känns konstigt att inte vara delaktig på något vis, eftersom Galsi inte är okej så blir det inte ens att tävla.
Vi kommer att ha en loppis under tävlingen i HästSams regi & där kommer jag att jobba under helgen.
Nu blir det bädden nästa, har tre IKEA säckar med saker jag ska ta till loppisen & de ska märkas upp i morgon + en massa annat som ska fixas.3>
Första veckan slutade väldigt, väldigt sorgligt.
Min älskade Tarzan blev dålig & fick avlivas akut på söndagen.
Mitt hem, mitt liv & mitt hjärna blev så mycket tommare...
Jag fick fem extra bonus år med min mycket speciella "trassel-man"
Han fick diabetes och jag trodde redan då det var dags att ta farväl, men fem år kämpade vi.
Revelj 5,50 varje morgon för mat & insulinspruta, samma vid 18-tiden på kvällen. Lunch & kvällsmat på detta. Många tider att passa & lika förvirrat varje år när man ska ställa om klockan till sommar eller vintertid.
Den 24/7 skulle han fyllt 14 år.
Jag tror han väntade med flit tills min första vecka var över på veterinärstationen.
Jag hade hunnit ta hand om några avlivade hundar och det gjorde på något sätt saken lättare. Det var bara beslutet som var svårt att fatta...
Jag ska skriva mer om Tarzan en annan dag, just nu orkar jag inte. Han låg mig så varmt om hjärtat just för den speciella katt han var <3 p="">
Näst efter sommaren då jag jobbade på Slätterne Gård är nog detta det roligaste jag gjort!
Mycket lärorikt & ett härligt gäng att jobba med.
Jag frågar så mycket jag kan & suger i mig kunskap, klantar mig ibland, men de har ännu inte slängt ut mig :-)
När det gäller hästarna i kommunen känns det nästan som om jag har pinsamt mycket kunskap om dem .
Telefonnummer till ägare, har koll på i vilket stall de flesta hästar står i och vem som äger vilken häst.
Vi har en mycket kompetent veterinär här nu som heter Dorina. Vad många inte vet är att det finns ett portabelt ultraljud för undersökningar av skador som Dorina är duktig på att läsa av, hon gör även ledsprutningar. Något som vi tidigare fårr åka till Boden (25 mil enkel resa) för att göra.
Man har dessutom kommit fram till att det är bättre att göra ledsprutningar i hästens hemma miljö där den är van vid de bakterier som finns än på en klinik med en massa okända bacilussker.
Jag har hunnit vara med på operationer och det är verkligen spännande!
Jag trodde att det skulle vara lite läskigt att se blod och öppna sår, men det är det inte. Den enda känslan man har är att detta hjälper djuret.
Jag har lyckats klanta mig också när jag skulle serva med sterilt material, så det gick en del kompresser innan jag lyckades. Gick ut & packade ett gäng & tränade på att öppna & vända ut dem på ett bord & givetvis fungerade det klockrent då...
Har lärt mig sterilpacka instrument & köra dem i autoklaven.
Med guidning har jag gjort blod- och urin analyser.
Givetvis så klumpade jag mig där oxå, fast jag hör tydligt, Tryck på knappen när det piper, så var min tumme tvungen att trycka innan... *SUCK*
Gör om, gör rätt!
Att lära mig alla namn på de olika instrumenten kommer jag nog aldrig göra, men jag har lärt mig en del i alla fall.
Tandsaneringar är spännande att se. Det är otroligt vilken skillnad det blir i hundens mun efter att man sanerat den med ultraljud. Det är nästan så man vill göra det på sig själv :-)
Avlivningar är nog det jag fasat för mest, dels är jag nog inte riktigt överens med döden, dels så känns det jobbigt att möta djurägarens sorg, det ligger så nära en själv. Det är varje djurägares största, viktigaste & jobbigaste beslut att fatta. Jag tycker djuren har en förmån där, de slipper lida.
Som det är nu så är oftast veterinären själv med djurägaren.
Jag erbjöd mig själv redan första veckan att vara med att vara med vid omhändertagande efteråt och det var inte så hemskt. Däremot tycker jag alltid att de blinkar åt mig, jag måste stå & stirra en lång stund & det händer inget, men när jag vänder bort huvudet så ser jag den där blinkningen i ögonvrån...
Fridfullt ser det ut i alla fall och det ger mig tröst.
Jag & Galsi har hunnit prova på ett halvt pass i Integrerad Ridning för Camilla Bellander, C Harmoni
Vi hade anordnat kursen i HästSam & var en salig blandning av olika kulörer, valörer, raser & inriktningar på kursen. Har bara hört positivt & vi kommer att fortsätta köra med lite kontinuitet till hösten.
Många nyttiga tips fick jag. Det var så roligt att hon såg samma som Anna Semren, det är höger bakknä som strular, men att han är lös & fin i bogarna. De som varit våran tidigare akilleshäl.
Nu har vi satt in behandling med löksoppa (DMSO) & skrittar var annan, var tredje dag, annars är det promenader som gäller. Vi går en liten bit i skogen & lyfter på fötterna, en ganska brant uppförsbacke i mycket sakta mak med huvudet lågt, lite rump-förflyttningar på plan mark & en svagt lutande nerförsbacke. Ganska friskt tempo emellan.
I helgen är det Bifrosts 10-års jubileum & det känns konstigt att inte vara delaktig på något vis, eftersom Galsi inte är okej så blir det inte ens att tävla.
Vi kommer att ha en loppis under tävlingen i HästSams regi & där kommer jag att jobba under helgen.
Nu blir det bädden nästa, har tre IKEA säckar med saker jag ska ta till loppisen & de ska märkas upp i morgon + en massa annat som ska fixas.3>
måndag 5 maj 2014
Bloppis
Nu har jag rensat lite & har följande saker till salu.
Alla priser är utan frakt om inget annat anges.
2 par reflexer, helt nya
Nypris: 89:-/par
Pris: 50:-/par
Grått schabrak med snygg passpoal i vinrött, vitt & grått. Använt en gång
Längd: ca 51 cm, bredd: ca 44 cm
Pris: 150:-
Rött Jacson schabrak
Längd: ca 56 cm, bredd: ca 47,5 cm
Pris: 150:-
Horsepower bett. Stl 11,5 använt ett fåtal gånger
Pris: 100:- SÅLT
Tennflätat pannband. Ca 35 cm långt.
Pris: 200:- SÅLT
Pris: 50:-
Rosa Catago boots, en liten reflex ditsydd. Stl small/ponny. Omkrets upptill ca 27 cm & längd ca 8 cm
Pris: 50:-
Globus vita neoprenboots. Stl Small. Helt nya!
Pris: 100:-
Helt nya neopren boots, Hansbo Event stl: small
Nypris: 169,00
Pris: 150:-
G-boots. 200g. Inte mycket använda.
Pris: 600:- SÅLDA
Säkerhets stigbyglar
Pris: 75:-
Helt ny Globus reflexgrimma cob
Pris: 100:-
Pris: 75:-
Alla priser är utan frakt om inget annat anges.
2 par reflexer, helt nya
Nypris: 89:-/par
Pris: 50:-/par
Grått schabrak med snygg passpoal i vinrött, vitt & grått. Använt en gång
Längd: ca 51 cm, bredd: ca 44 cm
Pris: 150:-
Längd: ca 56 cm, bredd: ca 47,5 cm
Pris: 150:-
Pris: 100:- SÅLT
Pris: 200:- SÅLT
V-format fodratpannband med rosa stenar. Några stenar tyvärr borta men det är inget som syns.
Ca 39 cm rakt över.Pris: 50:-
Rosa Catago boots, en liten reflex ditsydd. Stl small/ponny. Omkrets upptill ca 27 cm & längd ca 8 cm
Pris: 50:-
Pris: 100:-
Helt nya neopren boots, Hansbo Event stl: small
Nypris: 169,00
Pris: 150:-
G-boots Nerklippta så de väger ca 230 g. Inte mycket använda
Pris: 600:- inkl frakt
G-boots. 200g. Inte mycket använda.
Pris: 600:- SÅLDA
Säkerhets stigbyglar
Pris: 75:-
Helt ny Globus reflexgrimma cob
Pris: 100:-
Oöppnad glitterspray för häst. 400 ml silver
Nypris: 89:-Pris: 75:-
Helt ny blå Magic Brush
Pris: 30:-
Maila om du är intresserad av något: annika-hagstedt@telia.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






































