onsdag 19 mars 2014

Hit med pengarna annars slår jag ihjäl dig!

Sitter & tittar på Efterlyst & ser hur en man blir rånad i sin butik & kommer ihåg Halloween 1994.
Jag hade precis börjat jobba efter mammaledigheten med Jeppe. Vi hade haft en genomgång på jobbet vad man ska göra & hur man ska reagera vid ett rån, något man ändå aldrig trodde skulle hända.

Jag packade upp varor i butiken då en ganska överförfriskad ung kille i blå täckjacka kom in i affären & gick till ölen.
Jag tänkte för mig själv; Jo det kan du ju drömma om...
Det är (eller var i alla fall så på den tiden) att om jag som kassörska sålde alkohol till någon uppenbart onykter person & denna i sin tur skulle fara illa av det så kunde jag som kassörska kunna åka dit för det.

Det kom kunder till kassan & jag satte mig där & expedierade dem, när de gått ut ur butiken kom den unga killen fram till kassan & bad om ett paket cigaretter, jag ställde mig upp för att ta det märke han ville ha från konsolen som satt ovanför kassan. När jag sätter mig ner igen så ser jag att han håller en skiftnyckel i handen som han dessutom höjt till ett slag. Han säger; Får jag pengarna annars slår jag ihjäl dig!


Miljoner tankar hann fara genom skallen, bakom mig hade jag en vägg så jag kunde inte komma undan på något sätt. Han fortsatte hota att slå ihjäl mig om han inte fick pengarna.
Samtidigt som jag öppnar kassan skjuter jag stolen så långt bak jag kan & hoppas att han missar eller att jag hinner ducka om han slår, jag vet att det knappt finns några pengar i kassan eftersom vi räknat kassorna just innan han kom in i butiken.
Han böjer sig fram & rafsar åt sig pengarna & ger sig av ut från butiken.

Samtidigt kommer en jobbarkompis till mig fram till kassan mittemot, hon har en påse bananer i handen & säger; Påminn mig att jag skall köpa dessa till mamma
Jag funderar; SER HON INTE VAD SOM HÄNDER?

När jag fick Jesper så hade jag ingen bedövning alls vid förlossningen. När smärtan var som värst så kändes det som om jag var "ovanför mig själv", det var liksom inte jag som låg i födslovärkar, det var någon annan.
Precis så kände jag nu, jag var som i en bubbla & såg allt utifrån & det hände inte mig!

Tydligen har jag ropat efter rånet: Han tar pengarna, det är ett rån!
Jag kommer ihåg att jag tryckte på larmknappen jag hade hängandes runt halsen. Min granne var inne & handlade & kom fram & frågade vad som hänt.
- Jag har blivit rånad, hade jag sagt varpå hon kom fram & gav mig en kram, då brast allt & jag grät.

Jag kommer ihåg att jag blev arg, riktigt arg! Jag ringde chefen själv & berättade vad som hänt, gick in i rökrummet där jag slängde larmet i väggen så det gick sönder.

Jag bor på gatan ovanför butiken, men kommer inte ihåg hur jag tog mig hem.
Min dåvarande sambo hade fotbollsfest hemma med laget & de skulle ut när jag kom hem & tog över. Det blev inget av det.
Polisen kom, de hade med sig ett album med bilder & jag kunde ganska snabbt peka ut killen som gjorde detta, jag sa att jag var till 99% säker. Mina två arbetskollegor samt ett vittne som försökt stoppa killen hade även de identifierat samma kille från albumet.



Han åkte dit & det blev rättegång.
Dagarna efter rånet var jag sjukskriven, sen jobbade jag förmiddag en vecka & fick vara på golvet & slapp kassatjänst.
Jag kommer ihåg att jag stod & packade upp mjöl när två damer kommer in & diskuterar rånet, den ena tycker inte det var så allvarligt, han hade ju bara en skiftnyckel...
Jag blev så upprörd att jag var tvungen att bita mig i tungan & gå ut på lagret.
DE kunde inte på något sätt förstå vad man känner när man sitter fast mellan en berusad rånare & en vägg, man har en skiftnyckel höjd ovanför skallen & vet att om han slår den i skallen på mig är det godnatt, mina barn där hemma, hur ska de gå för dem. Livet, jag är inte klar!
Skräcken när man inser att personen som står där faktiskt är så ostabil att han verkligen kan göra detta, han kan slå skiftnyckeln hårt i skallen på mig, han kan släcka mitt liv, här & nu. Han har makten!

Att möta honom under rättegången var jobbigt, han visste inget  eller förnekade allt. Varje gång han sa att han inte visste eller att det hade han inte gjort så strök han fingrarna över den fjuniga mustasch han fått, både jag & pappa märkte detta.
Dom föll & han fick fängelse, 1 år & 3 månader, då var det även påföljd för tre andra domar, gissar att han satt av en tredjedel innan han kom ut....

Enligt domen hade skulle han in på avgiftning samma dag men på grund av att han var så alkoholpåverkad att han inte blev mottagen för avgiftningen...
Han fick i stället lugnande tabletter som han tog direkt innan han begav sig till systembolaget för att köpa ut 8 - 10 starköl.
När han häktades hade han  "ett suddigt minne"  av att ha varit hos en tjej där han lämnat jackan efter rånet (den återfanns där), han hade supit i tre veckor & hade minnesluckor, att han ens varit i butiken & utfört ett rån hade han absolut inget minne av...
Ett vittne såg honom slänga skiftnyckeln i en slänt utanför butiken & polisen hittade även den där, allt var som glasklart & han kunde förneka bäst han ville.

Ca 4 år senare ser jag honom på krogen, jag går fram & pratar. Jag är ganska arg, men när jag ser den ynkliga killen framför mig så inser jag att det monster som förföljt mig de senaste fyra åren är borta, kvar finns bara en ynklig liten kille som förstört inte bara sitt liv, men sina föräldrars, skadat mitt liv & jag kan inte annan än att känna någon form av medlidande, jag tycker verkligen synd om killen!
En blond tjej klänger på honom & försöker få hans uppmärksamhet, men han lyssnar verkligen på det jag säger & föser undan henne.
Jag förklarar att det spelar ingen roll att ett hundra personer sagt åt mig att inte ta det personligt, det var inte mig han rånade, det var kassörskan. Det är en av de mest korkade kommentarer jag fått efter rånet, det var jag som satt i kassan, det var jag som drabbades, det var jag som fick mardrömmarna.

Jag tror tyvärr det gick åt helvete för honom, vet inte ens om han lever idag.
Vet att hans lillebror är borta, kommer inte ihåg om det var olycka eller självmord. Tycker synd om hans föräldrar, han är ju ändock deras son.
Mamman har jobbat i samma korridor som mig i flera år, hon måste veta vem jag är, jag vet vem hon är, men vi har aldrig berört frågan.

Jag kan än idag känna obehag vid rån, jag är glad att jag kom undan med förskräckelse & mardrömmar.
Händelsen bearbetade jag nog inte klart för än jag flera år senare lärde känna en tjej som även hon blivit utsatt för rån, om man ska klassificera dem så "värre" än mig, beväpnade & maskerade.
När vi pratade, pratade & pratade om det vi varit med om så kunde jag släppa en massa av det som hänt.
Det kommer alltid att påverka mig, det har förändrat mig, men jag har nog idag bearbetat det klart.

onsdag 5 mars 2014

Fladdermöss & Eminem

Ibland dyker de upp, en doft, något man ser eller bara en känsla som väcker ett minne.
Nyss när jag var ute på balkongen & såg dimman så kom ett minne till mig från Sommaren 2003.

Vi var på Slätterne Gård & Orka skulle få sitt första föl & vi vakade.
Just den här kvällen såg vi 8 miles med Eminem & jag gick upp till stallet för att se om det var något föl på gång. Jag vet inte om det var dimma, om det var det som fick detta minne att dyka upp hos mig i kväll.
Men när jag gick över gräsmattan så flaxade det ordentligt omkring mig, det var en massa fladdermöss ute & flög :-)


Jag minns att Idas pappa (de bodde i en stuga på gården) var ute & kom skrattandes till mig, för han hade hört när jag hade kört balansövningar med ridläger tjejerna på dagen & när de longerades så skulle de ta tag i sina ben vid anklarna & hålla dem upp mot rumpan för att stretcha ut framsidan av benen.
Jag hade bett dem "Ta tag i sina bakben..." Inget jag tänkte på, men det bjöd till skratt :-)

Orka fölade inte den natten, men sent den  30/7 2003 fick hon ett fuxfärgat hingstföl som fick namnet Brijann från Slätterne.


Han växte sedermera upp till en väldigt ståtlig herre, var han finns nu har jag ingen aning om.


söndag 16 februari 2014

Vad är väl en guldmedalj i OS? :-)

Idag är jag glad, riktigt glad!
Efter mycket tvekan om vi är redo eller ej så anmälde jag mig & Galsi till Bifrosts Vinterjippo förra helgen, den gick av stapeln idag.

Trots en miljon fjärilar i magen & tusen funderingar & tankar som snurrade i skallen om varför man utsätter sig för tävlingar under framridningen, är jag super glad att vi genomförde det.
Brukar bara hinna rida fram 5 - 10 minuter för jag är en sådan virrpanna & tidsoptimist, men idag hann vi rida fram ett bra tag. Tog bara lite tölt & trav & en liten, liten galopp, sen var det skritt & mjukgörande övningar. Rygga & flytta bogen, böja, sidvärtes & känna efter att han lyssnade.
Fast jag klargjorde ordentligt åt honom innan vi gick ut från stallet (& medan jag stoppade godis i fickorna) att; Nu gör du som jag säger & säger jag fel så gör du rätt ändå, klok & förståndig som han är så fattade han :-)

Kom till och med ihåg att göra de gympaövningar som vi fått av Anna Semrén att göra innan ridning (som jag nu för tiden mest gömmer bort) Galsi hade inte glömt utan sänkte sig fint & höjde ryggen.
Härlig anda under framridningen på ovalbanan & en massa snack gjorde nog också att jag kände mig avslappnad.

När jag ridit klart som skakade jag dock som ett asplöv, men det var av glädje :-)
Tycker att poängen talar för att Galsi börjar komma tillbaka & med tanke på hur lite riden han egentligen är så känns det som om vi vunnit OS trots att det "bara" var ett jippo.
Mer rumpträning var Lindas ordination, var på jag sa att nu får hon baske mig hjälpa mig med det! Linda är en "dressyrmupp" med två stoooora fina hästar som hon tävlar dressyr med.
Älskar att stå på Småstallsområdet så man får inblick i den ena & den andra disciplinen & kan plocka gobitar & tips & idéer av kloka människor :-)


En 4é plats i V5 & en slutpoäng på 5,0 hade jag aldrig vågat drömma om!
Jag gissade på 3,8 & fick ett leende som gick från öra till öra när jag hörde poängen.
När jag sedan fick domarkommentarerna så blev leendet ännu större.
4,5 för tölten! Det hade jag aldrig trott! Tungt underlag inne i ridhuset & så 4,5 för tölt!

Så här såg kommentarerna ut: (vi hade bara en domare)

Tölt: Ok takt, hög form, jämnt fint tempo - 4,5
Trav: Bra takt, trevlig form, önskar mer sväv - 5,0
Skritt: Bra övertramp, trevlig form - 5,5
Galopp: Fin fattning, ok takt, ok form - 5,0

Fick rida till Avicci - Addicted to you & kände mig super peppad (filmad i Malmberget) samt att när vi stack in mulen & näsan i ridhuset så hade jag visst en hejarklack på läktaren som ropade, det gjorde mig ännu mer peppad :-)


Jag hade en liten klump i halsen efter att Galsi stått på mulen i ridhuset i torsdags, han verkade ha glömt bort att han hade 4 ben... Det gick bra, men jag har redan sedan tidigare fobi för att gå om kull (ålders noja gissar jag) & det gjorde ju inte saken bättre att han käkade grus i torsdags...
Vågade rida på lite i galoppen & Galsi var så arbetsvillig & glad, tror till och med att jag hörde honom smälla med läpparna i skritten, något han gör när han trivs & tycker det är roligt :-)




Vi har knappt varit inne i ridhuset det senaste året, det är nästan ett år sedan jag red lektion senast & sedan i höstas har vi bara varit inne 4 gånger i ridhuset (om vi räknar med det lilla gästspelet på Luciashowen)
Han tyckte det var jättekul med en massa kompisar som han var tvungen att glo på samt läskigt (som vanligt) om någon flåsar bakom honom. Det är något vi måste träna på!

Blöt snö, snö & åter snö har gjort det svårt att rida vettigt ute oxå, så med tanke på alla de omständigheterna så ler jag ännu bredare efter dagen :-)


Ny sadel är beställd eftersom Sellan inte passade mera :-(
Det blev en Maxflex Fina Island från Soft Saddles & jag hoppas, hoppas att den passar & att vi trivs i den (har inte ens provridit i en sådan bara en dressyrmodell av Maxflex)


Nu går ögonen i kors & tvärs så det är väl dags att hoppa i bädden & snarka lite.
Puss & kram!

måndag 27 januari 2014

Renskinn

Under några år så hjälpte  jag Ulla på NordicHorseSelect med att prova ut & sälja renskinn att ha under sadeln. Företaget finns tyvärr inte kvar idag, men jag tänkte dela med mig av mina erfarenheter av renskinn under sadeln.

Loggan som Saxi stod modell för

Denna text hade vi på hemsidan:

För den samiska kulturen har den ståtliga renen alltid varit den främsta symbolen. Nordic HorseSelects exklusiva och exotiska produkter är speciellt framtagna för dig och din häst av de bästa höstskinnen från renen, där inget skinn är det andra likt.

Renens unika päls är tät med krusiga luftfyllda hårstrån, vilket gör att våra produkter är de förnämsta för dig och din häst.
Renskinnsvojlocken hjälper till att undvika tryck och skav på hästens rygg. Den är även temperatur-reglerande och svettabsorberande och lämpar sig därför i både varmt som kallt klimat. Renens päls är unik, den innehåller 2000 ullhår och mer än 700 luftfyllda celler/cm2. De luftfyllda cellerna i pälsen får skinnet att ligga som en luftkudde mellan hästens rygg och sadeln.

Bra att använda i förebyggande syfte, för att förhindra tryck och skav då hästen är inne i en känslig period, exempelvis vid hårfällning. Renskinnen som ändvänds till våra produkter är av förstaklass. Renskinnen delas upp i 1 – 4:e klass beroende på vilken kvalité de har, fjärdeklass skinnen är oftast de billiga skinn som man kan hitta på marknader. När vi väljer skinn så ser vi till att de inte är skadade på något vis eftersom en sådan simpel sak som fågelspillning på ett obehandlat skinn kan göra att hårfällnings processen startar.

Med god omvårdnad så kan ett förstaklass skinn hålla upp till tio år. Även ett förstaklass skinn kan fälla hår, men aldrig så att det blir stora kala fläckar. 
En av fördelarna med renskinn är att det aldrig klibbar ihop sig och bildar knölar under sadeln då hästen svettas.
Om ett får och en ren ligger ner i snön så ser man tydliga märken var fåret legat, men där renen legat syns inte ett märke eftersom de luftfyllda hår cellerna fungerar som en luftkudde. 
Samma fenomen har du när en ren simmar, den flyter på vattnet som om den haft en flytväst på sig medan andra djur håller mulen högt över vattenytan och har resten av kroppen djupt nere under ytan.

Våra produkter görs av två skinn, en med pälsen kvar som ligger närmast ryggen och den ovanpå som är av barkgarvat skin eller mocka för att ge stabilitet. Renens skinn är tjockast på ryggen och det är de bitarna vi använder för våra produkter.  FD chef för Flyinge, veterinär professor, ordförande i Hopphästklubben www.hhklubben.se, Ingvar Fredricsson, har provat en vojlock under ett år och blev imponerad av renskinnet. I ett mail till oss skriver han: ”Efter att nu ha använt den i stort dagligen under ett år kan jag konstatera att det är en fantastisk vojlock. Faktiskt den bästa som jag någonsin haft”

En tillskuren padd av renskinn
De produkter som tillverkades hade skinn även på ovansidan för att öka hållbarheten, vi sålde även så kallade "prov paddar" som på bilden ovan, dessa har även de en lång hållbarhet.

En voljock i renskinn

Skötselråd  
Skaka av produkten efter användning
Ha alltid pälssidan uppåt då den förvaras efter användning
Förvaras upphängd på torr sval plats, exempelvis ovanpå sadeln
Vid behov kan pälsen torkas av med en fuktig (ej blöt), väl urvriden trasa
Borsta eller kamma pälsen vid behov, har du tillgång till dammsugare så kan du dammsuga den


Jag har bekanta som haft sina paddar i flera år & de håller ännu & det viktigaste, luktar inte illa.
Torkat skinn har en tendens att börja lukta efter ett tag, det gör inte dessa.

Det är synd att företaget inte finns kvar idag, men jag vet att folk beställt skinn från Keros där de har något som kallas: Häslo vojlock
 Här kan man köpa skinn och "klippa till" själv. Jag rekommenderar rakblad eller mattkniv och att man är utomhus! (det fäller... :-)
Skär på baksidan, den som inte har hår, i önskad storlek. Tänk på att hårremmen skall följa hästens hårrem. Se till att "padden" blir lika tjock på båda sidorna så du inte har mer utfyllnad under ena delen av sadeln.

Jag kan varmt rekommendera renskinn under sadeln, det är överlägset allt annat!

tisdag 31 december 2013

Tillbakablick 2013

Detta år har nog mestadels varit en av de bättre på senare år!


Januari
Året började som det förra slutade med att vi stod & kliade oss i skallarna med Galsis mystiska beteende med att hålla på tryna. Varken vi eller veterinärer hittade någon förklaring till varför han gjorde som han gjorde. I mitten på januari kom veterinär & hästodontolog Sara Ellevik på besök. Hon fick gå igenom Galsi och det enda hon kunde se var att han hade en liten foderinpackning och att var väldigt spänd & svullen i nacken vid Atlaskotan på höger sida.
Efter detta började vi rida igång honom.

Lite full Galsi har träffat tandläkaren

Februari
Galsi fortsätter att tryna, men det är inte lika intensivt längre. Vi kommer igång lite bättre med ridningen, men det är kallt & mycket snö. Februari är en ganska slö månad :-)

Galsi trynar på

Mars
Den 8 mars anordnar projektet HästSam som jag jobbar i firandet av Internationella Kvinnodagen på Ridklubben Dundret, ett mycket lyckat arrangemang! Jag får chansen att rida ponny & det var kul att sitta upp på (för mig) stora Fabbe & testa 3-gångare :-)

Firande av Internationella Kvinnodagen på ridklubben

Det börjar äntligen bli ljusare & varmare. Galsi trynar än lite då & då.

Grillning i stallet, Denise på besök, Jessica vill inte vara med på bild,
Jenny fipplar med mobilen & Stina, ja Stina är sig själv... :-)
April
Äntligen vår!
Vi fick även oväntat & oönskat besök i stallet...
Moije bajsade mask & det i massor! Det visade sig vara springmask, som är ganska ovanligt på häst i Sverige. Hela stallet fick skuras & saneras efter avmaskning av samtliga hästar.
Galsi trynar ännu, inte lika intensivt eller lika ofta.

Några av Moijes oönskade gäster...

Maj
Äntligen varmare, pälsar rasar & min vän Anki hittar sin drömprins Dofri som vi hämtar upp i Piteå :-)

Lite lurvig päls vid en gummistövel...

Anki & drömprinsen Dofri
Galsi är inte okej! Vi har kommit igång med ridningen & hunnit rida några lektioner. Han ser ojämn ut i en bog. Han brukar i och för sig alltid bli stel i bogarna på våren. Men vi saktar ner för säkerhets skull, han får vila, massage, vi promenerar & vi rider på lite mer, men det är inte helt okej. Mest en känsla, inte så mycket som syns.
Det är Lasse kurs i mitten på maj, men jag får avstå med gråt i halsen.
Då säger min underbara vän Anki, - Du får rida Lotus på kursen, så vips så är jag med på Lassekurs med hennes "bortbyting" :-) Sådana underbara vänner man har <3 p="">
Jag & Lotus på Lassekurs
Jag anlitar en kiropraktor till Galsi, är mer uppgiven & ledsen efter besöket än före...
Fyller år & ännu en gång ser man vilka underbart tokiga stallkompisar man har när man möts av detta i stallet :-)

Stina hade mockat åt mig :-)
Vi bilar HästSam ekonomisk förening & äntligen känns det som om vi är på gång med att få hit en digital portabel röntgen!

Ett gäng entusiaster bildar HästSam ekonomisk förening 
Det är varmt, så varmt att man kan ha t-shirt & shorts!
Vi är ett gäng inom HästSam som pluggar & kör upp till utökat B-kort, jag klarar på andra försöket!

Juni
Inleddes med Bifrosts regionala tävling, kändes konstigt att Galsi & Jessica inte var med :-(
Jeppe tar studenten & vips så hade man inga skolbarn mera :-)
Det är fem år sedan stallbranden bröt ut & vi förlorade Saxi.
Vi kommer oss iväg till ATG kliniken i Boden för undersökning. Inget syntes på röntgen, varken på frambenen eller spatt, skönt! Underbara Anki ställde upp som chaufför med egen bil & hästtransport!
Däremot kotledsinflamation båda fram, sprutad & vila som gäller...

Galsi böjs på ATG kliniken
Jag hade en sådan enorm tur att få tag på en underbar veterinär och kiropraktor som kom upp till Gällivare och behandlade hästar. Hon gjorde en massa otrevliga fynd på Galsi, men rättade till dem & det var en del frågetecken som rätades ut :-)

Anna Semren behandlar Galsi

Juli
Galsi är så pass bra att han får åka till Sakajärvi på bete & det är en lycklig kille som får komma ut & leva vildhästliv!

Galsi springer lyckligt ut med sina kompisar på sommarbete
Jag åker på mini semester med mamma & pappa & något som jag inte trodde skulle hända händer. Jag går på date med en ungdomskärlek & känner mig mycket levande igen :-)




Augusti
Gör något mycket dumt & dyrt. Tror jag ska klara av att gå över spångarna från flottkalaset när jag är lite susig i luvan & drattar givetvis i vattnet, det kostade mig en ny mobil...

Inget att rekommendera när man är rund under fötterna...
Galsi kommer hem från betet, böjs om & är ännu halt :-(
Tack & lov så kommer Anna Semren upp igen i början på september så vi slipper ny resa till Boden.
Vår underbara massör Nina Ringvall kommer & masserar igenom Galsi.

September
Galsi får behandling av Anna, även om han ännu inte är helt bra i kotorna så är låsningarna i kroppen borta, det ser mycket hoppfullt ut!
Jag åker med Anki till Boden. Hennes dotter ska tävla Dofri & jag ska speakra på Midurs tävling & få dejta hela helgen :-)
Förkyld, hes & djävlig fixar jag att snacka hela helgen.
När jag & Anki (Piff & Puff) ska göra något tillsammans så händer det alltid grejer, Ankis bil strejkar när vi kommer in på campingen & som vanligt förvandlas en vanlig resa till ett äventyr :-)
Vädret är toppen, vi grillar ute & umgås, rösten håller hela tävlingen & det blir en underbar helg i slutänden!

Grillat på campingen i Boden
I slutet på september får vi börja skritta Galsi försiktigt igen. vilken lycka!
Vi tränar hjärngympa med Galsi & han lär sig snabbt att plocka upp saker från golvet & stiga upp på pall på kommando. Mycket bra sätt att engagera en rastlös häst som inte får göra så mycket.
Vi börjar bygga om i stallet & höladan är det första som ryker & en sjöcontainer sätts på plats för höet.

Oktober
Nytt besök av Anna Semren & Galsi var helt fri från sina låsningar & kotledsinflammationen var ett minne blott, men nu hade han rackel med bakknäna på grund av en lång tids inaktivitet *SUCK*
Ner från hästryggen igen & gå på promenader & göra gympaövningar.
Behandling med löksoppa (DMSO) blev ordinationen & kors i taket, han slutade äntligen tyna helt!!!

Mamma fyllde 80 år & födelsedagen planerades att firas i Kalix hos min syster, men diverse saker satte käppar i hjulet & min dejt helg gick upp i rök, tog dock igen det & åkte helgen efter :-)

Zombie släkten (vet inte varför våra ögon blev självlysande) :-)
Tanken på att byta bil blev starkare & tillslut fick Tjippen en ersättare, Ulwen :-)


Den sista oktober kom Anna på återbesök & jag tror leendet gick två varv runt skallen när jag gick hem från gäststallet med en frisk häst!

November
Inleddes med trevligt besök :-)
Jeppe opererade handen & fick en metallplatta insatt efter att ha haft fyra frakturer på mellanbenet på höger lillfinger!
Äntligen räknas Galsi som helt frisk och fick vi börja skritta Galsi igen, helt underbart att han helt slutat tryna!
Att se världen från hästryggen igen kändes underbart!
Vi har funderat mycket på vad som spökat med honom och det enda vi kan komma fram till är att han mest troligt gått omkull ordentligt i hagen var på alla hans bekymmer kom ifrån. Jag sammanfattade allt i inägget En lång resa

Underbar utsikt!

December
Fick komma till smärtkliniken i Sunderbyn.
Jag & Galsi var med i inledningen på Bifrosts uppträdande på Luciashowen på ridklubben.

Rebecca sminkade mig så vacker :-)

Jag & Galsi i inledningen

Det pyntades både i stall & hemma, julstämningen började infinna sig. 

Det blev en fin gran i stallet
Julaftonsmorgon inleddes som sig bör i stallet med en kylig ridtur barbacka & sen stallfika med tokiga gänget. Jessica jobbade denna julafton & det är nog första gången i hennes liv hon inte är i stallet på julaftonsmorgon.

Stina är sig själv som vanligt.. :-)
Julmiddag nere hos mamma & pappa som vi lagade tillsammans med brorsan & Siv. En mycket lugn & skön julafton.

Julmiddag
Snäll hade jag varit oxå med så fina klappar som jag fick

Julmix 2013
Nu är det årets sista dag & kanske den värsta av alla på året för alla djur!
Jag är så glad att alla mina djur verkar ta raketer & smällare med ro, men jag vet att det finns en massa där ute som inte gör det, lider med dem!

2014 är Hästens år och hos kineserna symboliserar hästens år det ädla och eleganta men också snabbhet och uthållighet. Det står också för intelligens, vältalighet och frihet. Hästens år associeras också med glädje, flexibilitet, humor och fest.
Vi får hoppas på ett ännu bättre 2014 med mycket glädje & kärlek för alla!


måndag 2 december 2013

En lång resa

Nu börjar jag få upp hoppet att vi kommit tillrätta med Galsis problem.
Allt började ju förra vintern när han trynade som en tok & vi & veterinärerna slet vårat hår & kliade oss i skallarna i jakten på vad som kunde vara fel.


Munnen eller magen var det vi trodde mest på. Prover togs, inget fel, ingen temp, ingen puls, bara frånvarande ögon som inte såg okej ut & en himla massa trynande. Olika mediciner provades & vi höll alla på att bli tokiga! Försäkringsbolaget vägrade ersätta för man hittade ingen diagnos på honom... Det var en fattig vinter.

Det enda som både hans massör och en veterinär kunde se var att han var svälld & mycket öm på atlaskotan på höger sida.
Vi började sakta men säkert sätta igång honom & jag tyckte inte vi hunnit rida länge för än vi såg en misstänkt orenhet på ett framben, i bogen såg det ut att sitta.
Vi provade vila, promenera, skritta & rida på lite mer, men det var som om det kom & gick.
Hade man bott närmare en klinik så hade vi åkt för länge sedan...

Anlitade en kiropraktiker i våras, men han såg inte alls det vad vi såg & jag kände mig verkligen sågad vid fotknölarna efter det besöket.
Bokade tid till Boden & åkte på kliniken. Hade en pigg, ohalt häst i longeringen, men en halt häst på båda fram vid böjning. Kotledsinflammation & sprutad i båda fram.
Fick tag på en veterinär som även är kiropraktor & hästtandläkare, Anna Semrén från Råneå, som kom upp till Gällivare bara en vecka efter Bodenbesöket & behandlade en massa hästar. Jag hade inbokat besök till Galsi & hon hittade en massa på honom. Mer finns att läsa här: Helhetssyn
Han vilade, fick åka på bete & det var så skönt att se honom springa ut på betet helt ohalt så vi trodde att allt skulle vara okej när vi hämtade hem honom i slutet på augusti.
Men icke, halt igen båda fram...


Anna kom upp igen i början på september. Nu fick hon spruta honom på båda fram, men i övrigt hade allt i kroppen blivit bättre! Vår massör Nina hann oxå kolla på honom en sväng & hon märkte stor skillnad på honom.
Promenader & rehab i väntan på nästa besök av Anna i början på oktober.
Nu hade vi äntligen en ohalt häst utan låsningar! Men (alltid ett men) efter en lång tids inaktivitet hos honom gjort att han tappat massa muskler runt bakknäna & nu var dessa inflammerade *SUCK*
Fick recept på något som kallas Löksoppa (DMSO) som skulle masseras 1 - 2 gånger per dag i 10 dagar varvat med promenader & gympaövningar.
När vi behandlat honom klart med löksoppan var det en sak som slog mig, han hade helt slutat tryna!
Det måste ha varit ett sätt för honom att visa att allt inte var okej, men vi träskallar fattade det ju inte...


Den sista oktober hade vi återbesök av Anna & jag kunde gå hem på moln från gäststallet - Han var frisk!
Jag var så glad att jag nästan grät!
Vi håller sakta men säkert på att jobba tillbaka alla förlorade muskler hos oss båda. Vi skyndar långsamt & varvar ridturer men promenader, hjärngympa & gympaövningar.

Anna var uppe i förra veckan & gick igenom ett gäng hästar (vi har sådan tur att hon kommer upp ca 1 gång i månaden & hjälper hästarna med både munproblem & snedheter)
Jag kunde inte tacka Anna nog för det hon gjort för oss! Jag tror inte jag hade haft en Galsi ståendes i stallet idag om det inte vore för hennes helhetssyn. Jag tror inte vi kommit tillrätta med problemet så länge han hade haft sina låsningar i kroppen vilket hade gjort att vi hade åkt skytteltrafik till Boden & han hade blivit sprutad här & där & tillslut hade vi alla gett upp... Vill inte ens tänka tanken.

Igår red jag ut efter ridstigen i pannlampanssken & han hade en så otroligt härlig galopp att jag bara ville sträcka upp händerna mot himlen & ge upp ett riktigt Ronja Rövardotter skri :-)
När jag sen skulle skriva i hans dagbok var jag tvungen att le.
Förra året råkade Jessica ta fel dagbok när hon skrev & hade skrivit in:
Läget oförändrat. Tog en promenad runt klubben. Gav 3dl paraffinolja på dagen & 2½ på kvällen. Fortsätter med Gastrogard.
Jag minns så väl när hon upptäckte att det var fel dagbok hon skrivit i & gjorde en anteckning 2012 överst & sa, Ja du ska se mamma när vi läser detta nästa år så kommer vi le åt minnet, då är han frisk...
Tänk vilken klok dotter jag har! :-)

fredag 29 november 2013

Hej & hallå

Har länge tänkt skriva om de framsteg som blivit med Galsi, men jag har inte riktigt kommit till ro för att sätta mig ner & skriva, men jag ska... :-)
Det går bra nu, på många plan, är glad & blir samtidigt lite rädd. När jag uttrycker glädje så brukar det slå tillbaka. Det är som om någon säger: -Nehej du ska inte vara glad, här kommer en dos sorg & bedrövelse, och kastar detta i ansiktet på mig...
Men jag ÄR faktiskt glad :-)

Med Galsi tror jag inte vi varit där vi är idag om jag inte hittat en fantastisk människa som har en helhetssyn, blir bara mer & mer imponerad, hon har hamnat på min idol lista :-)
Jag tror faktiskt inte ens vi hade haft honom kvar i livet idag om det inte vore för denna helhetssyn & den kompetens & erfarenhet hon har...


Allt är ju inte en dans på rosor & det känns som om det är "ett gäng" som motarbetar mig just nu.
Tråkigt att inte människor kan se förbi personliga aspekter & verkligen tro på det man gör & det man säger.
Fast det är väl sant som man säger; genom sig själv känner man andra bäst.
Det säger en hel del.
Tur jag har ett gäng som ger mig positiv energi, det är dem jag fokuserar på! Undrar om ni förstår vad ni ger mig! Hoppas i alla fall att jag uttryckt min uppskattning så de förstår. Fokuserar på det positiva & tänker igenom det negativa.

Försöker jobba som en gnu för att vi ska kunna slutföra projektet med att få hit en röntgen & jag tror faktiskt vi klarar det, trots (eller kanske tack vare) pessimisterna :-) Förstår inte att hästfolket inte ser det samma som oss, vi som brinner.
När detta är slutfört, då lägger jag mig ner, då är jag klar!

Tankar på att flytta växer sig starkare, det finns mycket där ute att uppleva & se.
Söker lite jobb & när jag hittar något passande tror jag att jag packar väskan & det skulle vara skönt med en nystart på många sätt. Känner att jag har mycket att utforska, känner mig levande igen :-)

16 timmar i stallet idag har satt sina spår i tröttmössan. Har kommit in i andra andningen & nu finns det ,ycket att fnissa åt :-) Ska lägga mig på värmedynan & hämta ork för att ta itu med julpyntning i helgen.
Jag älskar julen på många sätt, tycker om att julpynta (men hatar att ta bort allt jag dragit fram... :-)


God natt & sov så gott, och du, glöm inte bort att idag är första dagen i resten av ditt liv...
Mina älskade vänner, vi vet vilka ni är, TACK för att ni finns!