Hjärngympa

Galsi vilar ännu, eller vi promenerar & har börjat skritta honom två dagar i veckan.
Om en vecka är det dags för återbesök av Anna & jag hoppas, hoppas på ett bra resultat.

Stina & Galsi klickar :-)

Stina kom på idén för någon vecka sedan att vi skulle prova klickerträna hästarna.
Jag har aldrig riktigt förstått detta med klickerträning, men har fått en klicker av mamma för några år sedan som jag (kort i taket) hade kvar.
Detta visade sig vara perfekt hjärngympa för våran arbetsvilliga kille som inte tycker om att vila.
Han har snabbt lärt sig nya saker (godis är gott :-)

Föst lärde jag honom att kliva upp med frambenen på en lastpall på kommando.

Efter detta så har jag tränat honom att plocka upp saker på kommando.

Vi började med en liten hink & har sen gått vidare med spö & vante.
Tänk att kunna lära honom att plocka upp vanten om man sitter på hästryggen & tappar den :-)

Varför bygger jag luftslott när jag befinner mig under jorden?

Just nu är det mycket som är tungt, man jag fortsätter le & visar mig glad utåt, varför gör jag så?
Varför inte bara säga som det är, skit!
Jag tror de som befinner sig i min närhet märkt av lite i alla fall, jag är grinigare än vanligt.

Det känns som om jag är inne i ett skov av "bad shit" just nu,
Gått två dygn med jordens smärta i nacken som givetvis ger huvudvärk värre än den värsta bakfyllan. Jag har vaknat på natten med en fruktansvärd frossa, den kommer inifrån & den skaka om märg & ben. Klarade knappt få ut armen från täcket för att slå igång värmedynan, så mycket skakade jag. Blir rädd samtidigt, men jag har ju varit & lämnat prover flera gånger.

Projektet gick inte igenom som det skulle, tror budgeten bantades med 70%, min plan att sjukskriva mig efter avslutat jobb för att vila upp min kropp & själ glömde jag bort. A-kassan denna månad (har bara hunnit lämna in för 2 veckor) ger mig 1 467:- eftersom jag har 7 karensdagar. Galsi är ännu inte frisk & jag missade Lassekurs i helgen. Små saker kan man tycka - känslor är individuella & man får både deppa & vara glad över små saker. Mamma har varit på akuten några svängar & det gör mig lika rädd varje gång.
Mycket annat oxå som jag inte tänker skriva om...

Så fort jag känner mig minsta glad är det som om någon måste sparka undan benen på mig & se till att något tråkigt händer.
Är detta karma? Då skulle jag gärna vilja veta vad jag gjort? Jag tycker alltid ja försöker ställa upp på alla andra, även om jag ibland inte ens orkar.
Just nu skulle jag behöva att någon kom & lyfte upp mig när benen inte bär.

Tio år på jobbet & inte ett tack har jag fått, inte för att jag hade förväntat mig det.
Tack verkar dessutom vara ett utrotningshotat ord så sällan man hör det nu för tiden...

Nu har jag fått kräkas så nu ska jag andas & hoppa i säng, stallmorgon i morgon, trots att det är jobbigt att stiga upp tidigt så är det ganska mysigt.
Just nu trivs jag nog dessutom bättre med Galsi än med människor...

Allt är inte skit, men ibland är avstånd för långa när man behöver en kram...
Gråter ut skiten, reser mig upp & biter ihop.

/The Bitch

Manen i mitt liv

Jag sakar denna utsikt något grymt! Hoppas att jag snart får återse den.

I mitten av april upptäckte vi att Galsi inte var riktigt ok i steget, inget syntes på rakt spår, men på volt i höger varv så syntes det en orenhet. Han brukar bli spänd över bogarna på våren, vet inte om det har att göra med underlaget & att de ofta går med täcken, har ingen aning, men varje vår får han ofta låsningar i bogarna.
Vi provade hålla igång honom med skritt turer & stretchning, men det blev inte bättre. Han fick vila, ingen skillnad. Vi har ganska långt till olika specialister, men en kiropraktor var på väg upp i maj så vi bokade tid.

Jag blev varken mer klok eller glad efter det besöket. Vi alla som sett honom röra sig var överens om att han var oren på höger fram. Han fick i stället bedömningen att vara halt på vänster fram & höger bak. Han fick stå med nålar en stund, vilket han var måttligt road av & försökte få boer dem hela tiden. Han var spänd & nyfiken eftersom det var så många hästar samtidigt som fick behandling.

Efter att han stått med nålar en stund så var det dags för behandling. Jag upplevde det bara som om det drogs i alla benen, förutom höger fram, varför den aldrig rördes vet jag inte. Efter detta så skulle han promeneras med 20 min i 2 dagar & stretchas efter, dag tre var det skritt uppsuttet & dag fyra kunde jag rida på som vanligt. Jag följde schemat, men dag fyra skrittade jag bara för jag upplevde att han inte var pigg & framåt alls.
Bokade tid hos veterinären för böjning & han var halt högt på höger fram.
Metacam i 6 dagar & ny böjning efter detta.
Fortfarande halt högt höger fram så det blev att boka tid till kliniken i Boden, 25 mil bort.

Den 19/6 fick vi tid i Boden & min underbara vän Anki ställde upp med så väl bil & släp som chaufför & moraliskt stöd.

I Boden fick vi börja med att longera Galsi & det syntes inte en tillstymmelse till hälta.
Mer om detta har jag skrivit i inlägget Duktig kille
Jättefina leder syntes på röntgen, men kotledsinflammation på båda fram.


Den 25/5 anlitade jag Anna Semrén som är veterinär, kiropraktiker & hästodontolog för att gå igenom Galsi & förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Vi fick en hel del förklaringar på varför Galsi inte varit okej, det var en massa låsningar som hittades. Allt detta har jag skrivit om i inlägget Helhetssyn.

Han fick åka på bete & leva livets glada dagar i fyra veckor. När vi släppte honom på betet syntes inte en tillstymmelse till hälta när han glad i hågen travade ut i hagen till sina sommarkompisar.

Väl hemma igen så böjdes han igen, tyvärr var han ännu halt :-(

Vi hade bokat upp Anna Semrén för ett nytt besök 3/9 & det var så skönt att se hur mycket bättre Galsi blivit sedan hennes förra besök. Eftersom han ännu visade hälta så blev han sprutad i båda kotorna & hon kommer upp igen 3/10 & då hoppas vi på en ohalt häst!

I kväll har Nina Ringvall varit & masserat Galsi & vilken skillnad på hästen! Nu verkar han äntligen förstå att det hon gör, gör gott. Han slappnade av & tog verkligen till sig behandlingen.
Det var så roligt att höra att Nina märkte stor skillnad på honom! Nu siktar vi framåt & hoppas på det bästa!

Anki & Annika på äventyr...

Funderar nästan på att skriva en bok om alla våra äventyr, för på något sätt så blir oftast en enkel resa med oss ett äventyr på något sätt :o)

Min utsikt under helgen

I helgen har vi varit i Boden på Islandshästföreningen Midurs tävlingar. Anki åkte dit som tävlingsmamma med dottern Frida & hästen Dofri. Jag åkte dit för att vara speaker under helgens tävlingar.
Redan en vecka innan tävlingarna så åkte jag på förkylning, men tänkte att den hinner nog gå över. Jodå, men inte hostan & min röst var väl inte den bästa.

Det började väldigt bra...
Efter att ha stallat in Dofri skulle vi snabbt åka till campingen & stalla in oss, käka & sen tillbaka så Frida kunde prova banan. Vi stannade till på Granngården & när vi skulle därifrån började en varningslampa om airbagen lysa i Ankis bil. Puttrade på till campingen & gick & checkade in. När vi kom ut igen var Ankis bil stendöd! Ringde runt för att kolla vilka som var på väg om Anki kunde få skjuts & hämta hyrbil (som skulle vara återlämnad på söndagen & INTE hade dragkrok), tillslut fick vi napp. Killen i receptionen körde ut vårat bagage till stugorna & vi kunde i alla fall slänga in det.
En aning försenade åkte vi & slängde i oss mat innan det var dags att åka ut till Peabtravet igen.
Jag fick lite info & fick kolla igenom anläggningen (kunde bara konstatera att vi är bortskämda här hemma med den utrustning vi har när vi anordnar tävlingar)

Speakertornet 

Det var kanonväder på lördagen & Bifrostarna gjorde mycket fina ritter! Jag kommer inte ihåg poäng & placeringar, men Jessica & Prins samt Sofie & Bassi kvalade upp till B-klass i V2!
Det var så kul att få kraxa ut det i högtalarna. Jessica var dessutom den enda som fick plus poäng av domarna för god ridning under helgen.

Mina kompanjoner, Kristin, Andreas, Kristina som skymtar bakom Malena

Det flöt på bra trots att jag kraxade & hostade emellanåt.
På lördagen så var vi ett gäng som grillade på campingen i det fina vädret, tyvärr hann det ju bli kallt innan vi satte oss & åt, men vi hade ju med kläder.

Efter lite sömn & en himla massa hostande & kraxande under natten så var det då dags för finaldag i inte lika fint väder.
Många fina hästar & ritter fick vi se.
Jag blev väldigt förtjust i Sylvias fd hingst Dematur som nu tävlade med sin nya ägare, superfin häst!

Här kommer lite bilder & resultat från helgen.
Ankis bil då, det var många som hade olika teorier om diagnosen på bilen, få som hjälpte till, men med ett nytt batteri så kunde hon köra hem den. Jag åkte med Öderyds & vi körde bakom hela vägen så om den skulle ge upp så fanns vi till hands.

Jennifer & Hala i V1 uttagningen

Sylvia & Maur i pass

Sylvia & Maur

Ärevarv i T8 A-final

Frida & Dofri 2:a i T8

Utsikt över travbanan

Utsikt över ovalbanan

Jennifer & Hala i T1

Anna Mattsons "gamla" Baltazar med sin nya ägare

Sofie & Bassi gjorde en fin ritt

Vallholtare, Sthina & fina hingsten Audur

Jennifer & Hala

Ovalbanan från speakerbalkongen

Stallområdet

Fina Dofri från Fagerland

Frida & Dofri innan start

Johannes & Frida ärevarv i V5

Ärevarv Jessica & Prins 

Resultat för Bifrostarna:

T8 - Ungdom - Triss i Bifrostare
1:a Emilia & Manadis - 4,67
2:a Frida & Dofri - 4,42
3:a Wilma & Thytur

T8 - Senior
1:a Sören & Gigur - 4,50
3:a Cecilia & Snaefari - 2,75

T5 - Ungdom
1:a Jessica & Prins - 5,09

T3 - Ungdom
2:a Sofie & Bassi - 5,0

T1 - Ungdom
1:a Jennifer & Hala - 5,50

T3 - Senior
2:a Matti & Ottar - 5,22

T2 - Ungdom
1:a Lina & Logi - 6,0

V5 - Ungdom
2:a Frida & Dofri - 5,04
3:a Wilma & Thytur - 4,79
5:a Emilia & Manadis - 4,38

V5 - Senior
3:a Sören & Gigur - 4,54
3:a Cecilia & Snaefari - 4,54

V2 - Ungdom
2:a Jessica & Prins - 5,67
4:a Lina & Logi - 5,47

V2 - Senior
Delad 5:a Matti & Ottar 4,83

Det var Bifrostarnas finalresultat, fullständiga resultat kommer ut på Midurs hemsida.